Vinter i år igen!

Men betongbilarna måste rulla i alla väder.

Det blev vinter i år igen, i alla fall tillfälligt. Efter två dygns snöande så var det inte så jätteskoj ute på de mindre vägarna. Snösvängen hade i vanlig ordning inte hunnit med att röja upp vare sig mindre vägar eller gång/cykelbanor.

Med tanke på att det hade kommit ungefär en halvmeter snö är detta bedrövligt. Felet är dock inte snöröjarnas utan hittas högre upp och det är anmärkningsvärt att man låter en så viktig samhällsfunktion få bli så eftersatt. Gamla och rörelsehindrade kan inte ta sig ut och räddningstjänsten har stora problem att ta sig fram. Vem tar ansvar för det?

För min del så hade jag tid bokad för service på måndagen när det fortfarande snöade. Jag åkte i lite mer god tid än vanligt hemifrån Tumba för att hämta betongbilen i Hammarby men det räckte inte riktigt. På Vårbybron stod ett övergivet lastbilssläp och i höjd med Bredäng stod en personbil och rök efter att ha brunnit.

Detta skapade såklart köer och jag kom till fabriken i samma stund som jag borde ha varit hos RJ Mekan i Tumba. Att få rent lastbilen från snö tog 45 minuter, så en och en halv timme sen kom jag fram till RJ. Efter avklarad service gick hemfärden utmärkt och det var väldigt skönt att åka hem mitt på dagen och stanna inomhus.

Dagen efter var det körning på schemat. Jag skulle börja 07.20 men när jag kom fram till fabriken var hela gården full av bilar och det visade sig att alla jobb var på avrop (kunderna ska ringa när de är klara att sätta igång). Det är inte bara gator och trottoarer som blir fulla med snö, även gjutformar behöver rensas.

Jag passade på att åka och tanka eftersom väntetiden kunde bli lång. Jag åkte till tankstället i Högdalen men där stod en sopbil tvärs över infarten och tre killar skottade för fullt. Jag hoppade ur och hjälpte till att skotta och frågade dem om de hade diffat? De såg ut som frågetecken så då förklarade jag att diffen tvingar bakhjulen att snurra med samma fart vilket ökar greppet och den är oumbärlig i halt väglag.

De hade aldrig hört talas om den så jag fick leta reda på knappen i hytten, strax därefter var de loss. Jag fegade att köra längre in på den planen så jag backade ut på gatan och åkte till Länna istället. Där var det strömlöst vid pumpen så det fick bli Jordbro och där kunde jag tanka.

Därefter tillbaks till fabriken och mer väntetid. Efter fyra timmars väntetid började jobben komma igång och jag körde ett lass till ett vägbygge i Aspudden. De skulle bara ha 1,5 kubik lossat direkt på backen så det var snabbt avklarat. Sedan blev det ett lass till mastpump i Vega och ett lass sprutbetong till ett tunnelbygge innan det var dags för hemgång.

”Varför bär sig fotografen så konstigt åt?

Profilbild

Om författaren

Betongbilschaufför som jobbar på Grann Åkeri AB. Jag kör till vardags för Heidelberg Materials Betong Sverige men när det behövs kör jag även åt andra aktörer. Mina intressen förutom betong är loppisar, jänkare, veteranbilar, övergivna platser och i stort sett allt som är gammalt. Jag samlar betong/cementrelaterade saker, allt från reklamprylar till litteratur och bilder, ju äldre desto bättre.

Skriv och tryck Enter för att söka