Ylva Edwards tar en tur till ön och kollar!
Åland har cirka 20 000 öar och skär, varav cirka 6 700 namngivna och 60 bebodda. Då behövs förstås broar, och det lär finnas 30 stycken i användning. Dessa tänker jag ta mig en titt på framöver.
Och varför det då? Jo, nu bor jag nämligen inte bara i Täby Skarpäng utan också i Torp Österängen på Eckerö, Åland. Och broar är ju så fint, eller hur?
Så många som 54 broar finns listade av Trafikavdelningen, åtminstone om man får tro en artikel om broar i tidningen Nya Åland från 2009. Många är dock föråldrade och man verkar räkna in även färjfästen. De flesta av de åländska broarna är så kallade platt- eller balkbroar av betong
1921 avgjordes att Åland skulle tillfalla Finland, givet att ögruppen fick förbli svenskspråkig och demilitariserad samt ha en hög grad av självstyrelse. Dvs Åland har egen regering och eget lagting med egen budget och lagstiftningsrätt inom bland annat utbildning, sjukvård, näringsliv, kommunförvaltning och trafik. Man har också egen flagga, egna frimärken och registerskyltar. Det låter väl härligt!?
Under 2012-2013 gjordes en genomgång av brobeståndet på Åland och 19 broar visade sig ha bärighetsproblem. I sämst skick var tre broar i Brändö, en i Kumlinge, Geta och Kökar samt Bomarsundsbron i Sund, så dessa skulle bytas ut. Broarna hade körbanor av trä och var i slutet av sin livstid, vilken brukar vara 30 – 40 år. Man budgeterade 30 miljoner euro på tio år för projektet.
Jag började dock med att leta upp gamla Bjärströms bro som ligger längs den väg som från 1638 fungerade som officiell postväg över Åland, från Storby på Eckerö till Skarpans i Sund. Den vägen utgjorde en del av postvägen mellan Sverige och Finland och var då den enda större vägen på Åland. Bron ligger på gränsen mellan Finström och Hammarland och är byggd över Vargsundsådran mellan Vargsundet och Bodafjärden. På östra sidan av bron står en knotig gammal ask med ett naturvuxet hål genom stammen genom vilket man förr drog barn med ”engelska sjukan” för att få bot genom naturkrafterna! Hålet har med åren växt igen en hel del, men jag hittade det.
Finland har tagit viktiga steg för att främja en cirkulär ekonomi i byggsektorn genom att introducera nya standarder och förordningar för återvinning av betong. Detta initiativ syftar till att minska byggavfall och öka användningen av återvunnet material i olika byggprojekt.
Ar2CorD, eller Arctic Climate Concrete Durability, är ett forskningsprojekt som tar sig an en av byggindustrins största utmaningar: att skapa hållbar klimatförbättrad betong, eller LCC, Low-Carbon Concrete, för extrema klimat. Projektet, som leds av UiT Norges arktiska universitet och finansieras av EU:s Interreg Northern Periphery and Arctic-program, samlar forskningsinstitutioner och industripartners från hela Norden.
Vid den framtida Korsvägen-stationen i Göteborg sker nu arbete som beskrivs som unikt i sitt slag. Här byggs en bergtunnel som bryter med traditionella metoder – betongpelare ersätter bergpelare.