Sommar, sol och beläggningsskador!

“En rad projektstudier har genomförts i Trafikverkets regi.”

Nu är sommaren snart här igen med grönskande hagar, fjärilar, blommor och sol. Men även med trafikfarliga beläggningsskador som kommer bubbla upp på våra betongbroar om det blir alltför varmt och skönt i solen. Så se upp för dem!

Blåsbildning i brobeläggningssystem med bitumenbaserat material är förvisso inget nytt fenomen, men har aktualiserats för Trafikverkets betongbroar under senare år med allt varmare somrar.

Varför uppstår det blåsbildning?

Om det bitumenbaserade tätskiktet, som ligger direkt på betong, utsätts för solbestrålning så mjukas det upp efterhand som värmen tränger ner. Finns det då små håligheter under tätskiktet med instängd vattenånga och luft kommer dessa gaser att utvidga sig vid uppvärmningen och då alstra ett visst tryck mot det mjuka (viskoelastiska) tätskiktet. Om trycket överstiger tätskiktets och beläggningens vikt eller tryck så börjar dessa deformeras samtidigt som trycket minskar när hålighetsvolymen ökar.

En del av övertrycket utjämnas även genom betongen om denna inte är fullt tät. Under kvällen sjunker temperaturen och tätskiktet och beläggningen avkyls och stelnar i sitt deformerade läge. När sedan kylan trängt ner till luften och vattenångan, sker en tryckminskning och eventuellt en kondensering av vattenångan så att ett vakuum kan uppstå i håligheten.

Ytskyddsdagarna i Göteborg den 26-27 april är en fantastisk mötesplats att ansluta till.

Men vakuumet blir mindre än övertrycket och utjämnas under natten om betongen inte är absolut gastät vilket den ofta inte är. Eftersom tätskiktet och beläggningen är avkyld under natten sker ingen återgång av den utvidgade håligheten p g a undertrycket. Nästa dag upprepas samma fenomen och håligheten eller blåsan /bubblan blir ännu större. Blåsorna kan växa till ett par decimeters höjd innan de spricker och kan alltså fullständigt ödelägga ett tätskikts- och beläggningssystem (om det vill sig riktigt illa).

Vad gör vi åt det?

En rad projektstudier har genomförts i Trafikverkets regi under senare tid, och förslag till förändringar i regelverk och AMA Anläggning är på gång. Exempel på möjliga åtgärder är: krav på utbildning, krav på oberoende kontrollverksamhet, krav på stålkuleblästring, tjockare (och om möjligt ljusare) beläggning, scanning med avseende på pinholes, väderskydd m.m. Även nya härdplastsystem introduceras.

Häromdagen medverkade jag i en kurs som tagits fram för ELU:s räkning i Ytskyddsakademiens regi. Jag pratade om just blåsbildningsproblem på betongbroar. Så blir det också den 26-27 april på Ytskyddsdagarna i Göteborg, bland en massa andra spännande inlägg om renovering, ytskydd och förstärkning av betong, metall och trä. En fantastisk mötesplats att ansluta till!