– Det är en liten ökning från en extremt låg nivå. Bostadsbyggandet befinner sig i trappan mellan källaren och första våningen. Det är långt upp till taknocken, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.
Enligt Byggföretagen ökar antalet påbörjade bostadsrätter under innevarande år. Småhus- och hyresrättsbyggandet vänder uppåt först nästa år.
– Tvärniten i bostadsbyggandet har gjort att vi tappat sex av tio påbörjade bostäder de senaste tre åren. Det krävs fortfarande politiska reformer som att ta bort det skärpta amorteringskravet och införa friare hyressättning i nyproduktion. Kalkylerna går inte ihop, varken för bostadsköparna eller byggherrarna, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
När det kommer till byggnationen av lokaler och anläggningar är läget ljusare än för bostäder. Byggföretagen prognostiserar att bygginvesteringarna i lokaler och anläggningar ökar med drygt fem procent, från 404 miljarder kronor 2023 till 424 miljarder 2025. Den gröna omställningen driver investeringarna i lokaler och energi, medan behovet av mer kapacitet för person- och godstrafik gynnar investeringarna i järnväg.
– När även bostadsbyggandet tar fart, så tar hela Sveriges tillväxt fart. Då kan vi skapa ännu större reformutrymme för att möta behoven kopplade till klimatanpassning och ökad beredskap, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Det låga bostadsbyggandet gör dock att sysselsättningen i bygg- och anläggningsbranschen utvecklas negativt under prognosperioden. Antalet sysselsatta förväntas minska med 4 000 personer, från 381 600 under 2023 till 377 600 under 2025.
– Varselsiffrorna är de högsta sedan finanskrisen. Samtidigt har samhällsbygget inte råd att tappa för många viktiga medarbetare. Branschen måste vara redo när konjunkturen vänder. Därför behövs exempelvis stöd till korttidspermitteringar, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
De totala bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar kommer enligt Byggföretagen minska från 651 miljarder kronor 2023 till 643 miljarder 2025.
Finland har tagit viktiga steg för att främja en cirkulär ekonomi i byggsektorn genom att introducera nya standarder och förordningar för återvinning av betong. Detta initiativ syftar till att minska byggavfall och öka användningen av återvunnet material i olika byggprojekt.
Ar2CorD, eller Arctic Climate Concrete Durability, är ett forskningsprojekt som tar sig an en av byggindustrins största utmaningar: att skapa hållbar klimatförbättrad betong, eller LCC, Low-Carbon Concrete, för extrema klimat. Projektet, som leds av UiT Norges arktiska universitet och finansieras av EU:s Interreg Northern Periphery and Arctic-program, samlar forskningsinstitutioner och industripartners från hela Norden.
Vid den framtida Korsvägen-stationen i Göteborg sker nu arbete som beskrivs som unikt i sitt slag. Här byggs en bergtunnel som bryter med traditionella metoder – betongpelare ersätter bergpelare.