Låt inte betongen bli en soptipp!

Är slagg i betong miljöfarligt? Debatten har varit hård i tidskriften Aktuell Hållbarhet där Byggföretagens miljöchef emeritus, Danielle Freilich, varnar för att slagg i betong kan komma att urlakas med åren och påverka miljön negativt. 

Retoriken med en soptipp hämtas från en artikel ur Byggindustrin från 1999, där Anders Frostell, dåvarande enhetschef på Byggentreprenörerna, varnar för att byggbranschen kommer sitta med Svarte Petter om vi blandar i allt möjligt i våra byggmaterial. 

Anledningen till att debatten blivit aktuell är den nya, reviderade betongstandarden SS 137003 där antalet accepterade bindemedelssammansättningar i de olika exponeringsklasserna ökas.

”Att stoppa in farligt avfall som slagg och flygaska i betong kan skapa allvarliga problem för miljön och hälsan”, hävdar Danielle Freilich, numer egen miljökonsult.

Det menar Markus Peterson, standardiseringsexpert på Svensk Betong, är fel.

”Det stämmer inte. Den slagg som används i betong är uteslutande CE-märkt GGBS (mald granulerad masugnsslagg). Flygaskan som används i betong är restavfall från kolkraftverk och kommer inte från avfallsförbränning som Danielle Freilich påstår,” skriver Markus Peterson i en replik i Aktuell Hållbarhet.

Han skriver även att ”varken GGBS eller flygaska klassas som miljöfarliga ämnen. CE-märkningen för slagg görs i enlighet med den harmoniserade standarden SS-EN 15167 och den standarden ställer krav på innehåll av farliga ämnen. Flygaska CE-märks på motsvarande sätt men mot standarden EN 450-1”

Danielle Freilich tycker det är positivt att den nya standarden möjliggör bredare användning av restprodukter. Men hon menar att det inte finns någon information i den nya, reviderade standarden om eventuell påverkan från farliga ämnen som tungmetaller kan lakas ut.

Markus Peterson tror inte det är något stort problem. ”De ämnen som kan lakas ur krossad betong är mycket hårt bundna. Endast väldigt begränsade mängder kan lakas ur och det är faktiskt så att krossad betong har en förmåga att binda in tungmetaller”, skriver han.

I en slutreplik i Aktuell Hållbarhet skriver Danielle Freilich att ”den gröna betongen kan vara en lösning på kort sikt för att minska klimatpåverkan, men det behövs andra lösningar på längre sikt. I och med klimatomställningen kommer flygaskan att försvinna med det sista kolförbränningsverket. Masugnsslagg från ståltillverkningen likaså när ståltillverkningen blir fossilfri.”

Vem vet, kanske debatten fortsätter här i Betongvärlden. Välkomna med era åsikter!