I studien ersattes portlandcement med 50 procent samt 70 procent GGBS i blandningsförhållande. För att möjliggöra en jämförelse av de mekaniska egenskaperna, används referensbetong där ingen ersättning sker. Ytligare, i arbetet används tre olika värmehärdningstemperaturer som 20°C, 50°C samt 65°C under 2h, 4h och 8h härdningstid.
Resultaten visade slaggbetong har ett långsammare hållfasthetsutveckling jämfört med portlandcement vid rumstemperatur. När både slagg-och referensbetong utsätts för värme under olika härdningstider visade sig att värmehärdningstemperatur har en försumbar effekt på den tidig hållfasthet hos referensbetong medan ett negative effekt på senare ålderns hållfasthet.
Men när slaggbetong utsätts för värme påverkas den tidiga hållfastheten positivt och hade lite positiv inverkan på normhållfastheten vid 28 dagar.
Resultatet visar att en högre nivå av slaggersättning i betongen medför en betydligt lägre hållfasthet jämfört med referensbruk särskild vid rumstemperatur. Observationen kan förklaras av slaggets långsamma hydratiseringshastighet samt den reducerande värmeutvecklingen jämfört med portlandcement.
När referensbruk utsätts för högre värmebehandlingstemperatur, visar experimentet att värmebehandling har försumbar inverkan på den tidiga hållfastheten, men en negativ inverkan på dess hållfasthetsutveckling vid senare ålder.
Däremot vid högre värmehärdningstemperatur för slaggbruket observeras det att hållfasthetsutvecklingen har en tendens att närma sig till hållfastheten hos referensbruk. Med andra ord, vid överskridande av härdnigningstemperaturen, ökar hållfastheten proportionellt med den ökande mängden slagg i betongblandningen.
Ett annat faktum är att analysen av resultatet visar att längre exponering för höga temperatur ökar tidigt tryckhållfasthet hos slaggbruk med GGBS halt på både 70 procent samt 50 procent. Men motsatsen gäller för referensbruk, där längre exponering vid högre temperaturer minskar hållfastheten.
Finland har tagit viktiga steg för att främja en cirkulär ekonomi i byggsektorn genom att introducera nya standarder och förordningar för återvinning av betong. Detta initiativ syftar till att minska byggavfall och öka användningen av återvunnet material i olika byggprojekt.
Ar2CorD, eller Arctic Climate Concrete Durability, är ett forskningsprojekt som tar sig an en av byggindustrins största utmaningar: att skapa hållbar klimatförbättrad betong, eller LCC, Low-Carbon Concrete, för extrema klimat. Projektet, som leds av UiT Norges arktiska universitet och finansieras av EU:s Interreg Northern Periphery and Arctic-program, samlar forskningsinstitutioner och industripartners från hela Norden.
Vid den framtida Korsvägen-stationen i Göteborg sker nu arbete som beskrivs som unikt i sitt slag. Här byggs en bergtunnel som bryter med traditionella metoder – betongpelare ersätter bergpelare.