MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Effektiva spännbetongbalkar

Betongvärlden

Johan Silfwerbrand

Svensk professor inom betongbyggnad, verksam på Kungliga tekniska högskolan.

I Finland har förtillverkad betong länge haft en starkare ställning än i Sverige där platsgjuten betong dominerat och dominerar. Detta speglas också i forskningen. Den 24 november försvarade Ulla Kytölä en doktorsavhandling vid universitetet i Tammerfors om spännbetongbalkar.

Tillämpningen är bärande spännbetongbalkar i parkeringshus. Normalt gjuter man en betongplatta på två eller flera spännbetongbalkar som var och en är fritt upplagd på två stöd. Men om man kan utföra spännbetongbalken som en kontinuerlig balk över flera stöd får man ett mycket effektivare system. Det leder till att man antingen kan behålla balkarnas tvärsnittsmått och höja bärförmågan, eller minska måtten och spara både pengar och material (läs: naturresurser och koldioxidutsläpp) för oförändrad bärförmåga.

Eftersom spännbetongbalkarna är förtillverkade kommer möjligheterna att transportera dem från elementfabriken till byggplatsen att sätta gränsen för hur långa de kan vara. Det som man vill göra är därför att foga samman två vanliga balkar till en kontinuerlig sådan genom en lämpligt utformad anslutningsanordning. Här studerade Ulla Kytölä sex olika system ur litteraturen. Av dem valde hon att gå vidare med ett som blev föremål för fysiska försök i laboratoriet.

Den anslutning som Ulla Kytölä studerade bestod av konventionell armering som läggs in i plattan som gjuts kontinuerligt över skarven mellan två närliggande spännbetongbalkar. Hon genomförde tre försöksserier:

1) materialförsök kring betongens krympning och krypning

2) belastningsförsök till brott av anslutningen

3) storskaliga försök av kontinuerliga spännbetongbalkar på tre stöd.

Den första försöksserien genomfördes eftersom det uppstår en skillnad i krympning mellan parkeringshusets platsgjutna betongplatta och de underliggande, förtillverkade spännbetongbalkarna. Denna skillnad – differenskrympning – kan orsaka moment, spänningar och sprickbildning. Men några sprickor observerades varken i den andra eller tredje försöksserien.

Resultaten från försöken visar att man kan uppnå den kontinuerliga spännbetongbalkens fördelar genom den relativt enkla anslutningen. Moment och spänningar fördelades mellan stöd och fält på ungefär förväntat sätt. Fullskaleförsöken visar vidare att det vid sidan av den längsgående armeringen i plattan krävs tvärgående armering för att verkningssättet hos den samverkande kontinuerliga spännbetongbalken och den pågjutna betongplattan ska bli det önskade.

Till sist kan nämnas att man i det akademiska Finland håller på högtidliga traditioner. Klädkoden är frack och åhörarna stod upp då huvudhandledaren och tillika ordföranden, doktoranden och opponenten tågade in i föreläsningssalen.

Läs mer