MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Årets Forskare

Betongvärlden
Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

Tre forskningsprojekt premieras.

Årets Betongforskare presenterar de tre nominerade. Juryn har bestått av Betongföreningens Forskningsråd och sponsor är Sika. De nominerade föreläser på Betonggalan den 17 november, missa inte deras föreläsningar.
Boka din biljett här!

De nominerade är:

Robert Larsson, Cementa, Andreas Sjölander, KTH, och Samanta
Robert Larsson, Cementa
Robert disputerade 26 november 2021 vid Lunds Tekniska Högskola, Avdelningen för Konstruktionsteknik. Doktorsarbetet finansierades av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) samt Cementa AB.   Han har i sin forskning holistiskt behandlat materialteknik kombinerat med modellering av byggproduktion.   Syftet med forskningen var att analysera påverkan av faktorer som påverkar produktiviteten för byggande av en betongstomme. Tre faktorer som simulerats är: användandet av arbetskraft och byggkranar (resursutnyttjande) där Roberts avhandling bland annat visade hur en enstaka förändring i byggprocessen kan behöva kompletteras med andra korrigerande åtgärder för att snabbare kunna dra nytta av förändringen, påverkan av varierande väderförhållanden på byggplatsen där studien tagit fram ny kunskap om förhållandet mellan byggplatsen väder och arbetsproduktivitet, samt att klimatförbättrad betong har en betydande potential att minska CO2-utsläppen från en betongstomme under byggskedet.

Men för att realisera potentialen i klimatförbättrad betong även i perioder med kallare väder blir det absolut nödvändigt att välja lämpliga härdningsmetoder.  Hans studie beskriver alltså hur simulering kan användas för att systematiskt studera och analysera hur produktiviteten i byggrelaterade produktionssystem påverkas av olika faktorer. Sammantaget är avhandlingen ett underlag för betongbyggandets planering och val av produktionsmetoder för att möjliggöra ökad produktivitet.   Parallellt med sitt doktorandarbete har Robert bland annat varit drivande i digitalisering av betongbyggandet med fokus på byggplatsens planerings-, produktions- och försörjningsprocesser och system inom det nationella testbäddsprojektet ”Uppkopplad byggplats”.  

Andreas Sjölander, KTH
Andreas har under två år varit Postdok och är nu Adjunkt och forskare hos KTH Betongbyggnad. Han bedriver aktiv forskning som omfattar fältarbete, laborativt arbete och numerisk analys och modellering. Hans mest innovativa projekt handlar om sprickdetektering i tunnlar och på broar, med fotogrammetri och maskininlärning, syftande till automatisk sprickövervakning. Projektet har stötts av Trafikverket och Vinnova.  Inom projektet medverkar också KTH Geodesi och Geoinformatik samt La Sapienza Universitet i Rom.  

Samanta Robuschi, Norconsult
Samanta stämmer väl in på kriterierna att ”i första hand ha varit ansvarig för viktig forskning det senaste året. I andra hand vägs även tidigare forskningsinsatser in.” Samanta disputerade i december 2021. Hennes forskning handlar om hur armeringskorrosion påverkar bärförmågan hos gamla konstruktioner. Flertalet studier som gjorts inom området har gjorts på nytillverkade provkroppar som utsatts för accelererad korrosion. Det finns dock flera frågetecken kring hur relevant det är, och Samanta har försökt svara på dessa frågor genom att studera provkroppar från en 80 år gammal bro.

Detta gör hennes arbete mycket relevant för praktiken, men har också gett flera utmaningar, framförallt kring hur man kan hantera osäkerheter och spridning i material och skador i provkroppar från en befintlig konstruktion. Samanta har på ett fruktbart sätt kombinerat ett flertal vetenskapliga metoder. Hon har planerat, genomfört och utvärderat provbelastningar till brott på delar tagna från bron i flera olika provuppställningar i ett stort antal försök, och därigenom undersökt hur vidhäftning och förankring mellan betong och släta stänger påverkas av korrosion. Hon har sammanställt resultat från en stor mängd försöksdata från litteraturen i en databas och utvärderat dem med statistiska metoder, för att undersöka samband mellan sprick- och korrosionsmönster.

Dessutom har hon i ett banbrytande arbete undersökt skillnader mellan naturlig och accelererad korrosion med hjälp av kombinerad neutron och röntgenskanning. Ur denna mätdata lyckades hon bland annat utvärdera rostens volymökning vid naturlig korrosion kvantitativt, något som tidigare inte varit möjligt. Dessa resultat är banbrytande inom området, och har med rätta fått stor internationell uppmärksamhet. Sammanfattningsvis kan sägas att Samantas arbete spänner från utmanande praktiska frågor till hur man kan applicera nydanande vetenskapliga metoder. Hon har redan sex artiklar publicerade i välrenommerade internationella tidskrifter, och har samarbetat med forskare internationellt från Frankrike, Kina, USA och Norge.   

Läs mer