Under juni månad ökade byggstarterna av nyproduktionsprojekt ökade med 0,8 enligt Byggfaktas Byggstartsindikator. På ett år har Byggstartsindikatorn ökat med 9,9 procent.
Byggstartsindikatorn tas fram varje månad av Byggfakta och bygger på en bearbetning av uppgifter från landets största byggprojektdatabas för att visa hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas. Genom att indikatorerna tas fram och publiceras med kort tidseftersläpning så ger de en tidig bild av byggkonjunkturen som inte kan ses i offentliga data förrän flera månader senare.
Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader exkl. anläggningar och infrastruktur, steg under juni med 0,8 procent, vilket är något lägre än förra månadens uppgång på 1,1 procent. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten 9,9 procent, en uppgång med 0,8 procentenhet sedan förra månaden. Då Byggstartsindikatorn mäter byggandet räknat i beräknad byggkostnad kan förändringar i indikatorn således bero på både förändrade priser och förändrad byggaktivitet.
– Den senaste tidens signaler om framskjutna och inställda byggprojekt har ännu inte satt några tydliga spår i byggstartsstatistiken. Antalet byggstartade projekt minskar dock vilket antyder att indikatoruppgången snarare beror på ökade kostnader än på ökad aktivitet. Sannolikt dröjer det ytterligare någon månad innan vi får se en inbromsning i byggstartsindikatorn, säger Tor Borg, analyschef på Citymark analys och Byggfakta.
Under juni steg bostadsindikatorn med 0,5 procent jämfört med 1,4 procent månaden innan. Jämfört med samma månad i fjol var uppgången 8,0 procent att jämföra med det uppreviderade utfallet på 8,7 procent för maj.
– Bostadsbyggandet fortsätter öka men ökningstakten verkar ha avtagit något de senaste månaderna. Ökningarna verkar dock till viss del hänga ihop med stigande kostnader och inte ökad byggaktivitet. Antalet projekt som är under planering har ökat kraftigt det senaste året, om de förverkligas kommer bostadsbyggandet fortsätta öka. Å andra sidan har förutsättningarna för dessa projekt ändrats radikalt när det gäller efterfrågan, finansiering och kostnader. Det är därför högst osäkert hur många projekt som kommer att genomföras enligt plan, säger Tor Borg.
Byggstartsindikatorerna har en stark korrelation med den offentliga investerings- och byggstatistiken. De är dessutom ledande, det vill säga att förändringar i indikatorerna tenderar att föregå förändringar i de offentliga siffrorna. Det innebär att de kan användas för kortsiktiga prognoser av byggutvecklingen.
– Årstakten för antalet byggstartade bostäder ligger stabilt strax under 63 000 bostäder 2022. Detta är något under de utfall som SCB hittills presenterat för slutet av 2021 och början av 2022 men en bit över vad de flesta prognosmakare räknar med, säger Tor Borg.
Byggstartsindikatorn för övrigt fastighetsbyggande steg med 1,3 procent under juni vilket var den största månadsuppgången sedan januari. Förra sommarens nedgång följdes av en uppgång under hösten och vintern, därefter kom ytterligare en nedgång under våren och sedan uppgångar under maj och juni. Jämfört med samma månad i fjol var indikatorn 13,0 procent högre, vilket var den högsta årstakten sedan slutet av 2020.
– Under det senaste halvåret har byggstarterna utanför bostadssektorn endast ökat marginellt. Givet kostnadsökningarna så bör det innebära att aktiviteten minskat. Jämfört med fjolåret så var dock aktiviteten betydligt högre under juni, säger Tor Borg.
Sammantaget uppgår den uppskattade byggkostnaden (exkl. markköp) för de nyproducerade bostäder som bedömts ha byggstartats de senaste tolv månaderna till 104,3 mdkr. Det är en uppgång med 14 mdkr sedan föregående tolvmånadersperiod. Motsvarande kostnad för övriga byggnader, som utgörs av, affärs- industri- och logistiklokaler, kontorsbyggnader, hotell och restaurant samt samhällsfastigheter, uppgår till 64,1 mdkr, en nedgång med 5,8 mdkr.
Finland har tagit viktiga steg för att främja en cirkulär ekonomi i byggsektorn genom att introducera nya standarder och förordningar för återvinning av betong. Detta initiativ syftar till att minska byggavfall och öka användningen av återvunnet material i olika byggprojekt.
Ar2CorD, eller Arctic Climate Concrete Durability, är ett forskningsprojekt som tar sig an en av byggindustrins största utmaningar: att skapa hållbar klimatförbättrad betong, eller LCC, Low-Carbon Concrete, för extrema klimat. Projektet, som leds av UiT Norges arktiska universitet och finansieras av EU:s Interreg Northern Periphery and Arctic-program, samlar forskningsinstitutioner och industripartners från hela Norden.
Vid den framtida Korsvägen-stationen i Göteborg sker nu arbete som beskrivs som unikt i sitt slag. Här byggs en bergtunnel som bryter med traditionella metoder – betongpelare ersätter bergpelare.