Klimathandlingsplanen: Det viktigaste för betongindustrin
Regeringen presenterade sin klimathandlingsplan
I klimathandlingsplanen som kom dagarna före jul vill regeringen satsa på CCS och nämner särskilt att det är huvudspåret för svensk cementindustri för att nå i princip nollutsläpp. Energimyndigheten har i regleringsbrevet för 2023 fått i uppdrag att utreda och föreslå styrmedel för CCS och CCU. Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2023
Däremot pekar regeringen inte ut cementtillverkning i Sverige som något prioriterat, vilket man gör med vissa metaller och mineraler som behövs för att bygga ett klimatneutralt samhälle.
Klimatdeklarationer för byggnader saknar vissa delar, skriver man, som markarbeten, installationer och driftenergi vilket potentiellt leder till suboptimeringar under byggfasen. För att möta dessa brister har Boverket föreslagit utökningar i regelverket för att inkludera hela livscykeln för byggnader samt fler byggnadsdelar.
En av de föreslagna åtgärderna är införandet av gränsvärden för klimatpåverkan från nya byggnader. Denna åtgärd skulle fungera som en enhetlig standard för branschen, där företag som överträffar gränsvärdena kan belönas av beställarna. Dessutom kan det främja cirkulära innovationer och teknikskiften i produktionen av byggmaterial, vilket kan vara kostnadseffektivt för användarna i längden.
Regeringen, som ser över förslaget om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan, planerar att remittera och vidareutveckla dessa förslag.
En viktig del i klimatomställningen är byggande i trä, enligt handlingsplanen, eftersom det ersätter icke-förnybart material. Föreningen Trästad Sverige nämns som en positiv och betydande kraft, som spridit kunskap och inspirerat till ökat träanvändande i landet. Regeringen tror att det finns en enorm potential att minska användningen av till exempel betong till förmån för produkter som binder in kol under hela byggnadens livslängd.
En målsättning ska vara att till 2025 ska 50 procent av flerbostadshusen och minst 30–35 procent för av övriga byggnadstyper som kontor, skolor, äldreboenden och fabriker, vara byggda med trä.
Naturvårdsverket ska få i uppdrag att undersöka hur incitament till kolinlagring i byggsektorn kan skapas som ett komplement till EU:s finansiering och det anses viktigt att analysera hinder för trä- och biobaserat byggande inom ramen för detaljplaner och planbestämmelser.
Läs mer
Finland får nya standarder för betongåtervinning
Finland har tagit viktiga steg för att främja en cirkulär ekonomi i byggsektorn genom att introducera nya standarder och förordningar för återvinning av betong. Detta initiativ syftar till att minska byggavfall och öka användningen av återvunnet material i olika byggprojekt.
Betong i arktisk miljö testas i Narvik
Ar2CorD, eller Arctic Climate Concrete Durability, är ett forskningsprojekt som tar sig an en av byggindustrins största utmaningar: att skapa hållbar klimatförbättrad betong, eller LCC, Low-Carbon Concrete, för extrema klimat. Projektet, som leds av UiT Norges arktiska universitet och finansieras av EU:s Interreg Northern Periphery and Arctic-program, samlar forskningsinstitutioner och industripartners från hela Norden.
Innovativ bergtunnellösning för Västlänken
Vid den framtida Korsvägen-stationen i Göteborg sker nu arbete som beskrivs som unikt i sitt slag. Här byggs en bergtunnel som bryter med traditionella metoder – betongpelare ersätter bergpelare.