KTH-professorn Mikael Forsman vill se fler byggen som använder självkompakterande betong (SKB). Enligt ett forskningsprojekt av Afa försäkring skulle det leda till friskare anställda och sänkta kostnader.
Byggbranschen står för drygt 40 procent av alla godkända arbetssjukdomar i privat sektor. Åren 2015–2020 godkändes 1 195 arbetssjukdomar inom byggbranschen. Av dessa drabbade 649 betong-, bygg- eller anläggningsarbetare.
Sjukfrånvaro på grund av vibrationsskador på byggarbetsplatser beräknas kosta 1,2 miljarder kronor per år. En kostnad som enligt Mikael Forsman skulle kunna vara betydligt lägre.
– Tyvärr tar entreprenörerna sällan in kostnaden för arbetsskador eller sjukskrivningar i sina kalkyler. De som köper in ser oftare till priset än till arbetsmiljön, säger Mikael Forsman till arbetarskydd.se.
Att jämna ut betong med hjälp av handhållna vibreringsstavar är ett ett påfrestande arbete på många sätt, men sedan 30 år finns självkompakterande betong (SKB) som inte behöver vibreras. Ändå används det bara i begränsad omfattning och utgör idag bara cirka 20 procent av all levererad betong i Sverige.
“De som köper in ser oftare till priset än till arbetsmiljön.”
Mikael Forsman, KTH
Analyser visar att att för varje krona som investeras i olycksprevention så tjänar samhället tre. En studie vid brobyggen i Nynäshamn visar även på förtjänster för entreprenörerna då arbetstiden för en gjutning med traditionell vibrerad kan minskar från 38 till 8 timmar med rätt planering.
– Även om SKB är lite dyrare och formarna kan ta längre tid att göra vid djupare gjutningar blir det billigare totalt, säger Mikael Forsman och får medhåll från konsulten och betongexperten Lars Kraft:
– För plattor på mark, smala väggar eller fundament som är självutjämnande kan det löna sig redan i direkta kostnader, eftersom det går det fortare att gjuta med SKB, säger Lars Kraft till arbetarskydd.se.
Enligt Lars Kraft kan SKB användas i alla typer av konstruktioner och är särskilt användbar i krävande konstruktioner av hög hållfasthet och i så kallade arkitekttillämpningar av betong. Men även om skillnaden i pris inte är stor, SKB är bara 5 – 10 procent dyrare, används den inte i större omfattning.
– Den största anledningen är nog traditionen, allt man gör som man alltid gjort. SKB är känsligare, eftersom man måste blanda mer exakt för att betongen inte ska separera.
Finland har tagit viktiga steg för att främja en cirkulär ekonomi i byggsektorn genom att introducera nya standarder och förordningar för återvinning av betong. Detta initiativ syftar till att minska byggavfall och öka användningen av återvunnet material i olika byggprojekt.
Ar2CorD, eller Arctic Climate Concrete Durability, är ett forskningsprojekt som tar sig an en av byggindustrins största utmaningar: att skapa hållbar klimatförbättrad betong, eller LCC, Low-Carbon Concrete, för extrema klimat. Projektet, som leds av UiT Norges arktiska universitet och finansieras av EU:s Interreg Northern Periphery and Arctic-program, samlar forskningsinstitutioner och industripartners från hela Norden.
Vid den framtida Korsvägen-stationen i Göteborg sker nu arbete som beskrivs som unikt i sitt slag. Här byggs en bergtunnel som bryter med traditionella metoder – betongpelare ersätter bergpelare.