MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Betongens roll efter 11 september

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

Den 11 september 2001 är en dag som för evigt kommer att vara ingraverad i historien, inte bara på grund av dess mänskliga och politiska konsekvenser utan också för de tekniska lärdomar som har format byggindustrin sedan dess. Och framförallt betongens roll.

När tvillingtornen vid World Trade Center kollapsade blev det tydligt att säkerheten och motståndskraften hos höga byggnader behövde omprövas. Betong har sedan dess spelat en avgörande roll i utvecklingen av nya, mer motståndskraftiga byggtekniker, särskilt med tanke på brandsäkerhet och strukturell styrka.

World Trade Center, färdigställt 1973, var banbrytande i sin design. Medan den yttre konstruktionen huvudsakligen bestod av stål, hade tornen en kraftig kärna av betong som skyddade viktiga funktioner som hissar, trapphus och elektriska system. Denna centrala betongkärna bidrog till att tornen kunde stå kvar längre än förväntat efter flygplanens kollisioner, vilket gav tid för evakuering.

Betongens brandsäkra egenskaper, även om de inte var den primära säkerhetsbarriären, fungerade som en viss skyddande sköld mot de extremt höga temperaturerna som genererades av bränderna. Även om bränderna till slut underminerade stålkonstruktionerna, visade sig betongen vara mer värmeresistent under en längre period än stål.

Efter attackerna har fokus på byggnaders säkerhet och hållbarhet ökat dramatiskt. One World Trade Center, som stod färdigt 2013, är ett exempel på hur betong kan spela en nyckelroll i att skapa säkrare och mer motståndskraftiga byggnader. Tornets massiva betongkärna är designad för att stå emot extrem värme och mekaniska påfrestningar.

Den höghållfasta betong som användes i One World Trade Center har en tryckhållfasthet på över 14 000 psi, vilket är betydligt högre än vanlig betong som vanligtvis ligger på cirka 3 000-5 000 psi.

Tornets konstruktion med denna typ av betong, kombinerat med stålförstärkningar, ger en nivå av säkerhet som var otänkbar före 2001. Denna design har också anpassats för att motstå framtida händelser som kraftiga jordbävningar, explosioner eller andra katastrofer.

Efter 11 september har utvecklingen av brandsäkerhet och betong blivit en kritisk fråga. Nya typer av betong som är mer motståndskraftiga mot extrem värme och sprickbildning utvecklas kontinuerligt. Brandsäkerhet är särskilt viktigt i höga byggnader där evakueringstider kan vara längre.

Moderna betongtyper kan nu fördröja eller förhindra att eld sprider sig, vilket ger mer tid för evakuering och brandsläckning.

Efter 11 september har betong också blivit en symbol för återuppbyggnad och motståndskraft. One World Trade Center, ofta kallat “Freedom Tower”, representerar inte bara en modern teknisk prestation utan även en symbol för styrka och återhämtning. Tornets robusta betongfundament och stålförstärkningar påminner oss om vikten av säkerhet och hållbarhet i en alltmer osäker värld.

Mer om konstruktionen
Den ursprungliga konstruktionen av tvillingtornen, designad av arkitekten Minoru Yamasaki och ingenjören Leslie Robertson, var en kombination av avancerad stålramsteknik och betongkärna. Denna konstruktion spelade en avgörande roll i byggnadernas höjd och stabilitet, samtidigt som den möjliggjorde stora öppna kontorsytor.

WTC-tornen använde sig av en innovativ “tube-in-tube”-design, där stålkärnan bar den primära vikten och yttre stålpelare gav stabilitet mot vindbelastningar. Den centrala kärnan i tornen, bestående av betong och stål, innehöll hisschakt, trapphus och kritiska infrastrukturella element. Kärnan var avgörande för byggnadernas vertikala integritet och bidrog till att stabilisera tornen under normal användning och vid händelse av påfrestningar som jordbävningar eller vindstormar.

Läs mer