Betongbryggor kan bli miljöproblem
Vittrande betongflytbryggor läcker cellplast ut i omgivande vatten. Havsmiljöinstitutet uppskattar antalet bryggor i Sverige till nästan 110 000. Trots det kan de inte skrotas hos Båtretur med skrotningsbidrag.– Med tanke på att man ifrågasätter allt utifrån miljö- och klimatnytta borde detta vara aktuellt. Det vi vet är att gamla betongflytbryggor absorberar vatten så att de kan bli svåra att lyfta. En sned brygga kan vara ett tecken på att underdelen är skadad, börjat suga åt sig vatten och troligen läckt plast, säger bryggkonsulten Christer Ulfvengren på Betongflytbryggan är en vanlig typ av brygga med en robust konstruktion av betong armerad med stål och en kärna av cellplast. Men ingjutningen är inte alltid heltäckande. Det är vanligt att cellplasten är exponerad och att botten av betongkroppen lämnas öppen.Att lyfta en vattensjuk brygga riskerar att leda till att bryggan bryts sönder innan den nått land. Lösningen blir ofta att stycka bryggan på plats i vattnet. Följden blir en hög kostnad och en okänd mängd utsläpp.Det råder stor osäkerhet kring ämnet bland myndigheter. Naturvårdsverket hänvisar till Havs- och vattenmyndigheten.
