33 timmar sprutbetong!

“På den tiden MÅSTE jobbet bli klart!”

Jag hade planerat att vara ledig några extra dagar över påsk men så ringde chefen och hade ett erbjudande jag inte kunde säga nej till.

Swerock skulle ha ett specialjobb på påskafton och påskdagen, man skulle leverera sprutbetong till tunnelbanan. Inte den som byggs nu utan det var reparation av den befintliga, vilket betydde att man skulle få köra i en arbetstunnel som man normalt sett aldrig får köra i.

För mig som älskar tunnlar gick det ju såklart inte att säga nej. Jag ringde familjen och frågade om vi kunde tänkas tidigarelägga påskfirandet till veckan före påsk så skulle jag ta ledigt hela den veckan istället. Eftersom jag har världens bästa familj och vi dessutom är rutinerade när det gäller att flytta högtider som det passar oss (mamma har jobbat som undersköterska hela min uppväxt) så var det inga problem.

Jag anmälde mig frivilligt till nattjobb så klockan 23.15 på påskafton satte jag mig i lastbilen och begav mig iväg norrut till fabriken. När jag kom fram gick jag upp till blandarrummet och presenterade mig och fick anvisningar om vart jag skulle. Jag fick vänta en stund men sedan kunde jag backa under och få mitt första lass.

Färden till kunden tog någon halvtimme och väl framme vid tunnelmynningen ringde jag till vakten och blev insläppt. Nu hade jag ingen aning om vart jag skulle så jag åkte ner en bit och sedan gick det att välja höger eller vänster. Jag provade till vänster men det var en återvändsgränd så jag backade tillbaks och ringde vakten igen som förklarade. Åkte åt andra hållet några hundra meter och sedan såg jag i periferin bakdelen på en betongbil i en parallell tunnel. Stannade och gick ut och kollade läget och hälsade på folket.

Jobbet är mycket riktigt i den befintliga tunnelbanans tunnel. Ovanpå spåren ligger stora plåtar som vi får köra på för att komma till sprutpumpen. Fast man vet att det är avstängt och strömlöst och inte på något sätt kan komma ett tåg så är det en kittlande känsla att stå tvärs över spåren och titta bort i tunneln.

Vi började med att ta prov på betongen för att säkerställa att kvaliteten var densamma som kunden har beställt och efter lite väntetid blev det min tur. Själva lossningen är rutin för mig, inte annorlunda än annan sprutbetong.

“Definitivt ett minne att bära med sig.”

När jag är klar ska jag köra ut åt ett annat håll, så jag fortsätter ungefär tre kilometer till i tunneln innan jag kommer upp mitt i stan. Åker tillbaks till fabriken, väntar och får sedan mitt andra och sista lass för natten.

Det kan låta som att det inte var något särskilt med jobbet, men att jobba i tunnelbanan är alltid speciellt. Tågen stängs av en viss tid och på den tiden MÅSTE jobbet bli klart. Så detta var ett stort projekt och samtliga inblandade skötte sig utmärkt. Utöver sprutbetongen gjordes det andra åtgärder relaterade till detta och det gjordes på makalösa 33 timmar. Ett riktigt roligt jobb med trevligt folk, det här definitivt ett minne att bära med sig.