“Efter 15 varv lyckades jag slita mig!”
Härom fredagen hade jag sällskap på jobbet av en polare. Att ha en medåkare med sig i lastbilen kallas av oklar anledning i vår värld för att man har “matsäck”, den som åker med “är matsäck”. Vi möttes på fabriken och där fick vi ett par timmars väntetid innan det var dags för lass.
När det blev vår tur backade vi under blandaren och fick ett lass på två kubik till Ekerö där man renoverar ett vattentorn. På ordern stod det att man ska backa 130 meter in till bygget och när GPS-tanten säger att vi nästan är framme ser vi en lokalgata som blir en grusväg, dags att backa alltså. Uppe vid vattentornet står kunden och en provtagare och de tar prov på betongen för att kolla att den håller rätt kvalitet.
Den ser finfin ut så vi kan backa till pumpen och lossa betongen. När vi lossat klart blir det tillbaks till fabriken och upprepa samma procedur en gång till. På väg tillbaks funderar vi på om det skulle vara lagom med lunch när vi kommer tillbaka så jag ringer till fabriken och kollar om det passar. Det visade sig att vi var klara med dagens arbete och att de stod och grillade hamburgare! Det blev hamburgare och en stunds trevlig samvaro innan jag spolade rent bilen.
På väg hem gick jag förbi Concrete Print (www.concreteprint.se) som jobbar med att 3D-printa betong. De samarbetar bland annat med Betongindustri och arbetar med att utveckla 3D-skrivare som kan printa till exempel attefallshus och på sikt är målet även radhus. Maskinerna är mobila och tanken är att de ska kunna flyttas från bygge till bygge. När jag var där höll man dessutom på med ett annat intressant projekt och jag fick för första gången se printern igång.
Det visade sig vara “farliga” grejer, det var löjligt hypnotiserande att stå och se den jobba varv på varv! Efter fyra varvs tittande konstaterade jag att här kan man fastna, efter åtta varv tänkte jag att jag borde åka hem, efter elva varv hände något med betongen så det blev lite action… efter femton varv (!) lyckades jag slita mig. Jag gillar ju betong och det här är riktigt spännande tycker jag, det blir kul att följa framöver.
Haarup Maskinfabrik, grundat 1964 av Ole Christensen, firade 60 år i helgen. Företaget har utvecklats från en liten verkstad i en källare till en global aktör inom betongindustrin.
Självläkande betong finns återigen på marknaden, den här gången på den amerikanska. Det är företaget Basilisk som erbjuder en produkt som kan reparera betongkonstruktioner.
C-Crete är en cementfri betong som är under utveckling i USA. Just nu används den i Foster + Partners skyskrapa i New York. Fast inte i de bärande delarna.