Är flygaska farligt för dricksvattnet?

Betongbranschen har som målsättning att all betong i Sverige ska vara klimatneutral år 2045. Eftersom tillverkningen av cement avger stora CO2-utsläpp pågår idag flera projekt med att ersätta delar av cementen med alternativa bindemedel, främst flygaska och masugnsslagg. Men om vi tillsätter alternativa bindemedel till betongen i vattenanläggningar, vad innebär det för kvaliteten på dricksvattnet?

– Vi vill alla ha klimatförbättrad betong men när det gäller dricksvattnet finns det en hel del faktorer som vi måste ta hänsyn till. Det som man har varit rädd för är att det ska bli högre halter av tungmetaller i dricksvattnet om man tillsätter flygaska i cementen, sa Åsa Nilsson på Heidelberg Materials Cement Sveriges utvecklingsavdelning som inledde Betongföreningens webbinarium den 29 november.

För ett år sedan publicerade Svenskt Vatten en rapport om hur just masugnsslagg och flygaska, och även silikastoft, kan påverka dricksvatten från en anläggning. Projektet undersökte urlakning och betongens egenskaper. Traditionellt har betong med portlandcement använts i de flesta anläggningar i Sverige sedan 1990-talet. Men studierna visade att man kan ersätta upp till 50 procent av portlandcementen med slagg, flygaska eller silika utan att det påverkar dricksvattenkvaliteten.

Samtidigt gäller det att de alternativa bindemedlen uppfyller kraven för användning i betong, förklarade Åsa Nilsson. Hon påpekade också att nya vattenanläggningar behöver intrimmas.

– När betongen är ny blir det lite högre halter av farliga ämnen i urlakningsvattnet så därför måste anläggningarna intrimmas innan vatten levereras till kund.

Idag utgör tillgången till slagg, som är en restprodukt från stålindustrin, inte något problem. Det gäller också flygaska som produceras vid förbränning av kol. Men frågan är hur länge till.

– Stålindustrin håller på att ställa om till en fossilfri tillverkning och kolkraftverken förmodligen kommer försvinna, förklarade Oskar Linderoth som är produktutvecklare på Swerock och fortsatte:

– Därför pågår det mycket forskning kring andra alternativa bindemedel som vulkanaska, aktiverade leror och andra slaggprodukter.

Nackdelen med klimatförbättrad betong är att det tar längre tid för slagg och flygaska att komma igång vid låga temperaturer. Hållfastheten är också lägre de första dagarna.

– Det positiva är att man långsiktigt får likvärdiga eller till och med ännu bättre egenskaper i betongen. Den får en tätare porstruktur och högre hållfasthet, konstaterade Oskar Linderoth.

Webbinariets sista punkt handlade om självkompakterande betong (SKB), något som Skanska har använt sig mycket av vid gjutning av broar och hamnar. Patrik Larsson som är produktionschef på bolaget räknade upp flera fördelar med den betydligt lösare betongen.

– Det krävs en mindre insats från yrkesarbetarna, man får noll vibrationer, en tystare gjutning och färre gjuttimmar. Man får också högre kvalitet och hållfasthet och bättre beständighet eftersom ytorna blir tätare, sa Patrik Larsson och tillade:

– Den största ekonomiska vinningen är kortare byggtid så därför förstår jag inte varför SKB inte används i större utsträckning idag.