Fokus på biobränslen som alternativ till fossila bränslen.
Koldioxidutsläppen från kalkbränning i Sverige har minskats med mer än 36 000 ton per år. Det är resultatet av ett samarbete mellan Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid Umeå universitet, Nordkalk AB och Energimyndigheten.
– Projektet fokuserar på att implementera biobränslen som alternativ till fossila bränslen i kalkugnar, vilket lyckats väldigt väl, säger Matias Eriksson, föreståndare för Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk och adjungerad universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.
Projektet med namnet ”Förnybara energibärare vid produktion av bränd kalk” ska undersöka och visa på hur biobränslen kan införas som alternativ till fossila bränslen i kalkugnar. Ambitionen är att minska de fossila koldioxidutsläppen vid produktion av bränd kalk genom att främja användning av förnybara energibärare, till exempel restprodukter från skogs- eller jordbruk, eller förädlade biobränslen.
– Projektmålet är att minska koldioxidutsläppen från icke-förnybara energibärare i Nordkalk AB:s produktion av bränd kalk med 46 procent, vilket motsvarar 71 000 ton koldioxid per år, säger Matias Eriksson.
För att nå dit har projektet satt upp två delmål, att implementera 100 procent förnybara energibärare vid Kalkproduktion Storugns AB:s (KPAB) kalkugn i Lärbro, samt att integrera 30 procent förnybara energibärare vid Nordkalk AB:s kalkugn i Köping.
– Nordkalk har nått anmärkningsvärda framgångar med att ersätta kol med biobränslen vid kalkugnen i Köping, säger Matias Eriksson och fortsätter:
Vid ugnen i Köping, som producerar högkvalitativ kalk för stål- och massakunder, har målet varit att 30 procent av bränslet skatt utgöras av biomassa. Då målet redan har uppnåtts är nu siktet inställt på 50 procent. Nu genomförs också försökskörningar med 100 procent flytande biobränsle vid KPAB på Gotland, ett bolag med Nordkalk som majoritetsägare. Resultatet från testerna möjliggör en utvärdering av biobränslets lämplighet för kontinuerlig drift.
Vi sidan av de praktiska implementeringsstödet till Nordkalk och KPAB har forskare och doktorander vid Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk även genomfört laboratoriestudier som undersöker utvalda biobränslen i simulerad industriell miljö.
– I dessa studier utvärderas biobränslenas inverkan på kalksten, bränd kalk och på eldfasta material under kontrollerade förhållanden, vilket ger detaljerad förståelse för de möjligheter och begränsningar som följer med bränslebyten, säger Markus Broström, professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.
Projektet har resulterat i ett antal publikationer.
Läs mer om publicerade studier vid Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk
Finland har tagit viktiga steg för att främja en cirkulär ekonomi i byggsektorn genom att introducera nya standarder och förordningar för återvinning av betong. Detta initiativ syftar till att minska byggavfall och öka användningen av återvunnet material i olika byggprojekt.
Ar2CorD, eller Arctic Climate Concrete Durability, är ett forskningsprojekt som tar sig an en av byggindustrins största utmaningar: att skapa hållbar klimatförbättrad betong, eller LCC, Low-Carbon Concrete, för extrema klimat. Projektet, som leds av UiT Norges arktiska universitet och finansieras av EU:s Interreg Northern Periphery and Arctic-program, samlar forskningsinstitutioner och industripartners från hela Norden.
Vid den framtida Korsvägen-stationen i Göteborg sker nu arbete som beskrivs som unikt i sitt slag. Här byggs en bergtunnel som bryter med traditionella metoder – betongpelare ersätter bergpelare.