MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Bostadsbyggandet bromsar in!

Betongvärlden
Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

År 2023 faller bostadsbyggandet till under 50 000 nya bostäder.

Bostadsbyggandet bromsar in, enligt Boverkets nya byggprognos som samtidigt skriver upp behovet av nya bostäder. Orsakerna är att hushållens köpkraft försvagas, boendekostnaderna förväntas öka med stigande räntor och ökade energipriser, samtidigt som byggkostnaderna har ökat kraftigt.

Boverkets reviderade byggbehovsberäkning visar att det behöver tillkomma 63 400 bostäder per år under perioden 2022 – 2030. Förra året påbörjades cirka 71 500 bostäder vilket var en historiskt hög takt. I år räknar Boverket med att cirka 61 000 bostäder påbörjas, för att under 2023 falla till under 50 000 nya bostäder.

– Vi skulle behöva hålla en fortsatt hög takt i bostadsproduktionen. Det finns tyvärr mycket som talar för att underskottet på bostäder kommer att bestå under lång tid. Vi står inför en utmaning om vi ska lyckas nå en bostadsmarknad i bättre balans, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör vid Boverket.

År 2021 påbörjades cirka 34 000 nya hyresrätter och cirka 21 000 bostadsrätter i flerbostadshus. Antalet påbörjade hyresrätter och bostadsrätter minskar enligt Boverkets prognos med 40 respektive 35 procent från 2021 till 2023. Kraftigt stigande räntor och högre byggkostnader gör nyinvesteringar mindre attraktiva. Byggandet kan även påverkas av tillgången på vissa byggmaterial, där inte minst tillgången på cement utgör en osäkerhet nästa år.

– För hyresrätter finns även signaler om ökad mättnad, där den stora skillnaden i hyra mellan nyproduktion och bestånd utgör en risk, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket.

Byggandet av flerbostadshus förväntas minska i år medan småhusbyggandet i stället når en topp. År 2023 minskar byggtakten både för småhus och för flerbostadshus.

Bostadspriserna förväntas gå ner när boendekostnaderna stiger, men det är osäkert hur stor minskningen kan bli. Räntorna kan komma att fördubblas det närmaste året samtidigt som elpriserna har stigit kraftigt och sannolikt kan vara fortsatt höga eller öka. Höga elpriser påverkar i synnerhet eluppvärmda småhus i södra Sverige. Cirka 90 procent av lägenheterna i flerbostadshus och en del småhus har dock fjärrvärme, där energipriserna historiskt inte utvecklats i samma takt som elpriserna. 

Bostadspriserna minskade något i maj, mest i storstadsregionerna. I norra Sverige har bostadspriserna stigit kraftigt även i år, troligen påverkat av det starka näringslivet. Även om bostadspriserna i landet skulle gå ner betydligt så kommer de sannolikt att vara klart högre än för bara några år sedan. Från början av 2019 till mars 2022 steg småhuspriserna med nära 40 procent och lägenhetspriserna med nära 25 procent. Under samma tid steg byggkostnadsindex med cirka 15 procent. Det kan tyda på att det finns marginaler åtminstone för småhusbyggandet.

Boverket skriver nu upp sin bedömning av bostadsbehovet. Under 2021 färdigställdes cirka 53 000 bostäder, vilket var betydligt under det årliga behovet. Enligt den reviderade bedömningen behöver det tillkomma cirka 63 400 bostäder per år under perioden 2022 – 2030, totalt 571 000 bostäder. Behovet av bostäder ökar på grund av den beräknade befolkningstillväxten under perioden och för att bygga ifatt det underskott som finns sedan 2006.

– En förväntad nedgång i bostadsbyggandet framöver, samtidigt som det stora behovet av nya bostäder består, tyder på att de stora utmaningar bostadsmarknaden har stått inför under lång tid riskerar att bestå även under lång tid framöver, säger Bengt J Eriksson, bostadsmarknadsanalytiker på Boverket.

Läs mer