Svenska kraftnät uppgraderar Gotlandsförbindelse först till 2031.
Beslutet om att driftsätta två nya kraftledningskablar till Gotland välkomnas av Heidelberg Materials, men samtidigt riktas kritik mot att tidsplanen är inte ambitiös nog.
– Det är nu mycket angeläget att Svenska kraftnät och alla inblandade myndigheter i tillståndsgivningen kavlar upp ärmarna för att korta ledtider. Omställningen är en förutsättning både för en upprätthållen konkurrenskraft i svensk samhällsbyggnadssektor och för en trygg försörjning av cement nu och i framtiden, säger Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg Materials Sverige.
Gotland spelar en central roll för flera strategiska samhällsintressen och är i starkt behov av en robust och kraftigt förstärkt elförsörjning för att möta det ökade effektbehovet från 2030. En väsentligt förstärkt elförsörjning är avgörande för att klimatomställningen av cementfabriken i Slite ska kunna genomföras som planerat 2030.
I sin behovsstudie konstaterar Svenska kraftnät att en ny kabelförbindelse till Gotland är nödvändig till 2030 för att möta prognostiserad elanvändning på ön. Regeringen delade denna bedömning i budgetpropositionen för 2023. I regleringsbrevet till Svenska kraftnät för 2023 förtydligade regeringen att utvidgningen av transmissionsnätet till Gotland ska ske i god tid innan den nuvarande matningen fasas ut på grund av ålder.
Nuvarande anslutning närmar sig sin tekniska livslängd, mer elproduktion ska anslutas och elanvändning och effektbehov ökar kommande år. Omställningen av cementfabriken på Gotland är helt beroende av att elnätet uppgraderas i god tid innan 2030 för att säkerställa både tillräcklig tillgång till el och effekt. Det årliga elbehovet blir upp emot 1,5 TWh med ett effektbehov om upp emot 250 MW för hela den framtida klimatanpassade verksamheten.
– Det är riktigt bråttom nu. Om tre år vill vi kunna fatta ett investeringsbeslut i storleksordningen 10 miljarder SEK i ett av Sveriges största klimatomställningsprojekt för att på så sätt kunna fortsätta ligga i global framkant. Nu måste alla inblandade myndigheter, nationella och regionala, jobba efter den gemensamma målbilden att Sverige ska klara klimatomställningen. Från Heidelberg Materials sida står vi självklart redo att bidra till detta på alla sätt vi kan, säger Karin Comstedt Webb.
Vid cementfabriken i norska Brevik etableras nu världens första CCS-anläggning som tas i drift 2024. I Sverige pågår etableringen av en fullskalig CCS-anläggning i Slite på Gotland som är över fyra gånger större. Här tillverkas omkring 3/4 av all cement som används i Sverige.
CCS-anläggningen i Slite dimensioneras för att kapa fabrikens samlade CO2-utsläpp om uppemot 1,8 miljoner ton varje år. Det motsvarar cirka 3 % av Sveriges utsläpp årligen. Tillgången till inhemsk producerad cement med noll nettoutsläpp är en grundpelare för att hela den svenska bygg – och anläggningssektorn ska nå sina mål om klimatneutralitet.
Haarup Maskinfabrik, grundat 1964 av Ole Christensen, firade 60 år i helgen. Företaget har utvecklats från en liten verkstad i en källare till en global aktör inom betongindustrin.
Självläkande betong finns återigen på marknaden, den här gången på den amerikanska. Det är företaget Basilisk som erbjuder en produkt som kan reparera betongkonstruktioner.
C-Crete är en cementfri betong som är under utveckling i USA. Just nu används den i Foster + Partners skyskrapa i New York. Fast inte i de bärande delarna.