Redaktionellt samarbete med Thomas Betong
Redan under antiken använde romarna betong till att uppföra till exempel Pantheon, som idag är ett av de bäst bevarade byggnadsverken i Rom. Men visste du att Pantheon är byggt med cementfri betong, där man i stället använt vulkanaska som bindemedel?
Thomas Betong, som är en del av Thomas Concrete Group, är det företag som var först på den svenska marknaden med klimatförbättrad betong. Redan 2006 började betongtillverkaren testa att ersätta cement med nya och mer klimatvänliga bindemedel. På den tiden handlade det främst om stenkolflygaska, vilket användes som bindemedel i den betong som levererades för att bygga Norra länken i Stockholm.
År 2012 lanserade man som första leverantör en klimatförbättrad betong med 50 procent lägre miljöpåverkan. Idag har man kommit ytterligare flera steg längre. Nu satsar man framåt genom att faktiskt gå tillbaka till betongens ursprung. Nu vill man nämligen göra som de gamla romarna och använda vulkanaska (mald vulkansten, till exempel pimpsten) som bindemedel i betongen. Vulkanaska är en så kallad naturlig puzzolan, som har visat sig vara ett mycket bra bindemedel.
– Med detta utmanar vi standarden och visar att vi ligger i framkant av utvecklingen av klimatförbättrad betong, säger Ingemar Löfgren, FoU-chef på Thomas Concrete Group.
Användandet av pimpsten och vulkanaska är ingen ny innovation. Redan under romartiden nyttjades naturmaterialen till byggnadsverk som faktiskt står kvar än idag. Ett exempel är Pantheon i Rom, som stod färdigt år 125. I nära 1 500 år var Pantheons kupol, som är byggd av oarmerad cementfri betong, störst i världen.
Ändring av standarden för att kunna använda vulkanaska som bindemedel
Nästa steg för företaget blir att introducera vulkanaska i produktionen. Tillgången till materialen är god, vilket givetvis underlättar planerna. Så länge det finns aktiva vulkaner finns det nämligen material att tillgå.
– På alla platser där det funnits vulkanisk aktivitet finns det lämpliga material. Ett exempel som inte ligger så långt borta är Island, konstaterar Ingemar Löfgren.
Nu återstår det att bevisa att standarden för betong kan ändras så att vulkanaska kan ersätta cement som bindemedel.
Ingemar Löfgren förklarar att det redan finns ett utkast till en ny svensk standard för naturliga puzzolaner (SS 137004). Flertalet studier och tester i laboratoriemiljö har redan påvisat att materialet har cementliknande egenskaper och därmed fungerar utmärkt att använda som bindemedel i betong.
– Innan vi kan använda det i vår produktion återstår dock att tillsammans med relevanta aktörer få standarden för den här typen av alternativa bindemedel godkänd. För att vulkanaskan ska gå att använda i betong i Sverige måste den sedan implementeras i betongstandarden (SS 137003).
Enligt cementstandarden (SS-EN 197-1) är det redan accepterat att använda naturliga puzzolaner. Därmed borde inte steget vara så långt att kunna tillåta det vid betongtillverkning.
– Vår förhoppning är att vi ska kunna leverera den första klimatförbättrade betongen med vulkansten som bindemedel på den svenska marknaden under 2023, säger Ingemar Löfgren.
Mål att leverera den första klimatneutrala betongen innan 2030
Thomas Concrete Group driver utvecklingen av betongbranschen genom forskning om nya alternativa bindemedel. Det pågår också ett intensivt arbete för att kunna leverera den första klimatneutrala betongen innan 2030.
– Vi jobbar hårt med att minska vår klimatpåverkan. Vårt mål är att kunna leverera den första klimatneutrala betongen innan 2030. Med hjälp av fokuserat arbete inom både forskning och produktion är jag övertygad om att vi kommer att nå dit. Sedan måste ju självklart beställarna och föreskrivande led också våga öka på användandet av klimatförbättrad betong. Detta är inget vi kan göra själva. Vi måste göra det tillsammans, avslutar Karin Gäbel, hållbarhetschef på Thomas Concrete Group.
Finland har tagit viktiga steg för att främja en cirkulär ekonomi i byggsektorn genom att introducera nya standarder och förordningar för återvinning av betong. Detta initiativ syftar till att minska byggavfall och öka användningen av återvunnet material i olika byggprojekt.
Ar2CorD, eller Arctic Climate Concrete Durability, är ett forskningsprojekt som tar sig an en av byggindustrins största utmaningar: att skapa hållbar klimatförbättrad betong, eller LCC, Low-Carbon Concrete, för extrema klimat. Projektet, som leds av UiT Norges arktiska universitet och finansieras av EU:s Interreg Northern Periphery and Arctic-program, samlar forskningsinstitutioner och industripartners från hela Norden.
Vid den framtida Korsvägen-stationen i Göteborg sker nu arbete som beskrivs som unikt i sitt slag. Här byggs en bergtunnel som bryter med traditionella metoder – betongpelare ersätter bergpelare.