MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Vattentornet kan vinna igen!

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

“Ett vattentorn har aldrig vunnit…”

Joakim Lyth, Wingårdhs

I morgon den 7 april tillkännages vinnaren av Kasper Salinpriset. En av favoriterna är Wingårdhs Vattentorn i Helsingborg, som även är en prisad betongfavorit. Joakim Lyth vann priset som Årets Betongarkitekt förra året för tornet och Ulf Brolin, NCC, blev Årets Betongentreprenör 2019 för sina gjutningar.

—Det började redan 2008 då Helsingborgs kommun bestämde att vattensystemet i Helsingborg skulle förstärkas, säger Jonas Malmgren, projektchef på NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp i Tidskriften Betong nr 4 2019.

Det gamla vattentornet på Fredriksdal som byggdes 1962 behövde en arbetskompis och utredningarnas tid tog vid. Det utreddes och utreddes och först år 2015 var platsen bestämd till Filborna och det var dags att skissa fram ett konkret torn.

Filborna vattentorn i förhållande till övriga Helsingborg.

—Det skulle bli ett landmärke för Helsingborg och tre arkitektkontor deltog i en inbjuden tävling där Wingårdhs vann. Normalt består vattentorn av en balja som vattnet pumpas upp i, men deras förslag är en kanal där vattnet kommer in genom ett rör och pumpas ut i ett annat, säger Jonas Malmgren.

“Tornet är dimensionerat så att det kan utföras utan dilatationsfogar och ledade upplag med tillhörande fördyrande konstruktioner så som inspända pelare.”

Joakim Lyth, Wingårdhs

Något sådant har inte skådats i Sverige tidigare så det krävdes en hel del simuleringar för att försäkra alla om att det fungerade.

– I ett vanligt vattentorn fylls bassängen lodrätt. Här har det i stället formen av en akvedukt, vilket gör att vattnet rör sig i sidled. Vi har haft experter inkopplade som menar att det gör att vi kan tillhandahålla bättre vattenkvalitet än det som förvaras i en traditionell tank, säger Jonas Malmgren.

Tornet som blev en cirkel.

Nästa steg blev en samverkansupphandling som NCC vann. Konstruktionen består av 24 pelare som är 28 meter höga och 110 centimeter breda. De står med elva meters mellanrum. Gjutningar gjordes med cirka 1 000 kubikmeter i månaden och man använde en så kallad klätterform som lyfts hydrauliskt istället för att lyfta den med hjälp av kran. Den byggmetoden hade inte använts i Skåne sedan Turning Torso i Malmö byggdes.

Den stora betongcirkeln, som är vattentank, har en omkrets på 280 meter och en diameter på 90 meter. Traditionellt skulle den gjutits på plats på pelarna, vilket hade krävt mycket höghöjdsarbete. Det hade haft sina utmaningar när det gäller säkerhet och vindförhållanden och det är svårt att tidsberäkna ett sånt projekt.

“Det reducerade formspråket, den rena geometrin och de ogreppbara dimensionerna skapar ett monument svårt att precisera i tiden.”

Joakim Lyth, Wingårdhs

Istället valde man att gjuta ringen uppdelad i monoliter på marken och sedan lyfta dem på plats. Beräkningar visar att monoliterna inte behövde armeras ihop med pelarna utan att friktionen räckte som förankring. Monoliterna vilar mellan två pelare med 30 centimeters stöd på varje pelare och 50 centimeters glapp mellan de båda monoliterna. Dessa göts sedan samman till en enda enhet.

Joakim Lyth, Årets Betongarkitekt 2021, kanske även Kasper Salinvinnare.

-Att vara nominerad är fantastiskt roligt. Jag har själv varit med i Kasper Salinjuryn och vet att priset är ett resultat av juryns samtal och vinnaren växer fram när man är ute på plats och hör arkitektens förstahandsbeskrivning, så man kan inte räkna med att vinna, det är mycket som avgör, säger Joakim Lyth till Betongvärlden.

Om man analyserar årets jury så kan man fundera över hur vattentornsvänliga de är. Vad tror Joakim?

-Ingen aning, ett vattentorn har aldrig vunnit. Jag tänker att det är en viktig del av vår infrastruktur där gestaltning kan ge ett mervärde. Det är väl därför det är nominerat. Men konkurrensen är hård, Sara Kulturhus har fått mycket uppmärksamhet internationellt och de andra är väldigt fina projekt, säger Joakim Lyth.

“Högvattenreservoaren får den mest framskjutna placeringen närmast trafikplatsen och Österleden i nordväst. Härifrån blir tornet fondmotiv i Filbornavägens axel när man kommer från stadens centrum och det träder fram tydligt ur de omkringliggande trädridåerna för trafikanterna som kör längs Österleden.”

Joakim Lyth, Wingårdhs

”Det iögonfallande vattentornet vid Österleden i Helsingborg är en nytolkning och vidareutveckling av ett välkänt slags teknikbyggnader. Filborna vattentorn påminner om en klassisk akvedukt, med en storslagen arkitektur som bjuder på en rumsupplevelse utöver det vanliga.” Så skriver Kasper Salinjuryn om vattentornet.

-På avstånd ser man därigenom inte hur byggnaderna möter marken, utan de ser ut som abstrakta objekt som tryckts upp eller ner ur underjorden via stora kratrar, säger Joakim Lyth. Foto: Werner Nystrand.

Juryn till Årets Betongarkitekt skrev så här: ”Att nalkas tornet uppe på kullens topp omgivet av låga vallar ger en upplevelse och en atmosfär av ett arkaiskt landskap. Associationer skapas till förhistoriska verk som antika tempel eller akvedukter. Projektet är ett mycket lyckat samspel mellan byggnadsverk och landskap.”

“Vid inträde i byggnadens mitt byter den helt skepnad. Den omsluter.”

Joakim Lyth, Wingårdhs

Gert Wingårdh är med i alla projekt, men Joakim Lyth släpps fram som frontman, man kan undra hur det kommer sig.

-Bra fråga, det kan vara ett sätt att förbereda för en framtid när Gert inte leder kontoret själv, säger Joakim Lyth.

Hur pass förberedd är du, vet du hur du ska vara klädd?

-Jag ska inte vara svartklädd i alla fall, säger Joakim som inte heller har förberett något tacktal.

-Det är fruktansvärt, det ska man inte göra, då vinner man inte. Det är roligare om man liksom bryter ihop på scen, tar det på uppstuds.

Läs mer