MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Spar betongen -renovera senare

Betongvärlden

Johan Silfwerbrand

Svensk professor inom betongbyggnad, verksam på Kungliga tekniska högskolan.

Johan Silfwerbrand gör ett tänkvärt räkneexempel

De senaste dagarna har det kommit nedslående rapporter som berättar att den globala temperaturökningen inte kommer att stanna på 1,5 grader utan kanske kommer att uppgå till 3 grader innan seklet är slut. För oss inom betongen drar jag fyra slutsatser. För det första måste vi påskynda arbetet med koldioxidinfångning, CCS&U (Carbon Capture Storage & Use). För det andra behöver vi omvärdera relationen mellan att renovera och bygga nytt. För det tredje behöver vi se över de livscykelanalyser vi gör. För det fjärde är det hög tid att anpassa vårt samhälle till klimatförändringarna.

I dagarna har förhandlingar om Cementas ansökan för ett förnyat, fyraårigt täkttillstånd i Slite hållits i mark- och miljödomstolen. Dom väntas i mitten av december. Utan täkttillstånd kommer det inte att bli någon CCS-anläggning i vårt land och vi kan därmed inte visa vägen för övriga världens cementfabriker. Betong är nödvändigt för tredje världens utveckling och återuppbyggnaden av Ukraina och andra länder vars byggda miljö har skadats av krig eller naturkatastrofer. Kan cementfabrikerna förses med CCS kan vi spara 6-8 procent av de globala koldioxidutsläppen.

I Danmark river man hus i utsatta områden för att minska segregationen. Tanken är god men resultatet blir mer betong och mer koldioxid. I vårt land river man fastigheter från 1980-talet för att bygga nya kontor. Jag besökte nyligen ett sådant på Södermalm i Stockholm. Ett fint hus, ja visst. Men till vilket miljöpris? Här måste vi tänka om. Förstahandsalternativet måste vara att bygga om och låta nästa verksamhet anpassa sig efter den gamla byggnaden och inte tvärtom.

Ett alternativ kan vara att riva så försiktigt att byggnadselementen kan återanvändas som legobitar i ett nytt hus. EU-projektet Recreate har i samband med bostadsmässan H22 i Helsingborg visat att det går – i alla fall för prefabricerade betongbyggnader.

När man gör en LCC, livscykelkostnadsanalys, tar man alltid hänsyn till kalkylräntan. Är den hög kommer framtida kostnader för reparationer att få ett lågt nuvärde. En låg kalkylränta premierar beständighet framför reparation.  När man istället tar fram en LCA, livscykelanalys finns ingen kalkylränta. Koldioxiden är bara en parameter men den viktigaste och här försöker man summera alla utsläpp från början till slut, från ”cradle to grave” som amerikanerna säger. En utförd armerad betongkonstruktion av hög betongkvalitet och stora täckskikt till armeringen har god beständighet och kan få en mycket lång livslängd.

Slår man ut mängden koldioxid per år kan man därför nå mycket låga värden. Men detta får man till priset av en hög andel cement och stora mängder betong vilket ger stora mängder koldioxid vid produktionen. Om temperaturen ökar med 2,5 grader till år 2100 kanske vi inte får så stort värde av de vinster vi hämtar hem i slutet av den 120-åriga livslängden, dvs. år 2142. Utvecklingen av bättre cementugnar, fossilfria bränslen och användning av tillsatsmaterial har gjort att koldioxidutsläppen per ton cement successivt har fortsatt. Mäter man kostnaden i CO2 har priset på cement successivt minskat.

Det finns starka skäl att denna utveckling kommer att fortsätta. Då CCS tillkommer uppstår ett rejält hack nedåt i kurvan, ”priset” närmar sig noll. Den slutsats jag drar av detta är att man inte bör använda mesta möjliga cement för att få längsta möjliga livslängd. När den litet enklare betongkonstruktionen om 50 år behöver repareras finns en mycket mer miljövänlig betong. Även en LCA-beräkning bör kanske innehålla en kalkylränta.

”Garnisonen utmärkt exempel på industriellt byggande!”(Öppnas i en ny webbläsarflik)

Alla åtgärder för att minska klimatförändringarna är välkomna men de ser inte ut att räcka. Vi behöver satsa mer på att anpassa och rusta vår byggda miljö för klimatförändringar som högre havsnivåer, högre luftfuktighet, mer ojämnt fördelad nederbörd som kan ge både översvämningar och torka, kraftigare stormar och stora skogsbränder. Här har naturligtvis betongen en viktig roll att spela. Jag tänker på skyddsvallar, förstärkta betongdammar, byggnader som tål högre luftfuktighet, brand och större vindlaster, bättre dagvattensystem samt permeabla betongytor i städer.

Såväl Trafikverket som många kommuner har börjat arbeta med dessa frågor men forskningen inom klimatanpassning behöver intensifieras. Därför är det mycket positivt att Vinnova och InfraSweden 2030 går ut men en utlysning kring anpassning av transportinfrastrukturen för att möta klimatförändring den 2 november. Om Du som läser detta är forskare – ta chansen och lämna in en ansökan. Utlysningen stänger den 2 februari 2023.

Kalksten kan odlas!(Öppnas i en ny webbläsarflik)

Läs mer