Exarbete om hållbar betong- och cementindustri

Utgångspunkten för studenterna Karin Lundqvist och Jeanette Lindkvist har varit problemet med att cement- och betongindustrin bidrar med så mycket som fem till åtta procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Ett koncept för att göra betongen klimatförbättrad är att ersätta en del av bindemedlet cement med ett annat ämne, i flertalet fall masugnsslagg eller flygaska, skriver de i en sammanfattning av studien som publiceras av Stordådh Kommunikation:

”Detta rimmar väl med branschens väg mot klimatneutralitet och är en av flera nödvändiga åtgärder.”

Deras examensarbete utfördes 2022 vid Institutionen för ekoteknik- och hållbart byggande på Mittuniversitetet och var en uppföljning av en tidigare studie från 2021. Båda projekten genomfördes inom projektet Betcrete 2.0 som drivs av professor Katarina Malaga och Rise.

För att se om branschen har förändrats skapade studenterna en webbaserad enkät som skickades till betongtillverkare. De intervjuade också några beställare. Resultatet visade att andelen producerad klimatförbättrad betong på marknaden hade ökat sedan den förra studien. Dessutom har antalet med högre nivåer på klimatförbättrad betong ökat.

Samtidigt kände både fabrikörer och beställare viss oro för Cementas tillstånd att bryta kalk i Slite, skriver rapportförfattarna:

”Får de inte fortsätta sin verksamhet, kommer det att innebära stora konsekvenser för branschen. Hittills har företagen reagerat olika på det uppkomna hotet om en eventuell cementkris. Vissa skyndar på arbetet med klimatförbättrad betong, för att minska så stor andel cement som möjligt. Andra agerar i stället passivt, eftersom man menar att ett stopp i Slitebrottet bidrar till att annan cement måste användas och därmed måste ändå nya provningar göras.”

Vidare visar resultatet att betongproducenterna anser att det är beställarna som måste öka andelen klimatförbättrad betong i sina beställningar för att påskynda utvecklingen.

”Beställarna i sin tur menar att det inte bara är de som ska ta kostnaden för att de väljer klimatförbättrad betong, utan tror i stället att Boverket måste ställa högre krav, samt att det bör finnas möjlighet till ekonomiska incitament från politikerna.”

Studenternas upplevelse är att branschen är på väg åt rätt håll. Alla de har talat med säger sig vara medvetna om klimatförändringarna och byggindustrins påverkan på densamma:

”Vi uppfattar däremot att djupet i kunskapen varierar mellan företagen, ofta beroende på vilka ekonomiska muskler som finns i företaget och antalet anställda.”

Sammanfattningsvis menar Karin Lundqvist och Jeanette Lindkvist att ökad samverkan, högre kravställning från politiker och beställare, fortsatt klimatförbättrande arbete hos fabrikörer, implementering av CCS i anläggningen i Slite och möjlighet till ekonomiska incitament kan göra att utvecklingen accelereras för att nå klimatneutral betong 2045:

”Vi tror också att det behövs mer utbildning och mer förståelse i alla led för att branschen ska få samma bild över möjligheter och tillsammans arbeta åt samma håll.”