Skanskas konstruktör vill öka kunskapen om hybridkonstruktioner i trä och betong.
Med hjälp av högkänsliga accelerometrar går det att ta reda på hur husen mår. Arbetet har lett till hyllningar i forskarvärlden.
– Vi behöver öka medvetandegraden kring hur hybridkonstruktioner fungerar, säger Carl Larsson, som är anställd på Skanska Teknik i Växjö.
Forskningen inleddes i samband med arbetet med det uppmärksammade stations- och kommunhuset i Växjö. En fastighet på 16 400 kvadratmeter i sju våningsplan, som är Skanskas största träprojekt hittills.
– Det var nytt för mig med olika material som skulle samverka. Det innebar betydligt mer tekniskt komplicerade lösningar, fler inblandade konstruktörer och större behov av samordning. Jag tänkte att här finns det ett behov av att lära sig mer.
Carl Larsson lägger nu 80 procent av sin arbetstid åt en doktorandutbildning vid Linnéuniversitetet i Växjö där Svenska Byggbranschen Utvecklingsfond står för halva kostnaden och Skanska för resten.
– Vi behöver använda rätt material på rätt plats, och även minska andelen material när vi bygger i dag. Om vi förstår hur en fastighet fungerar kan vi förhoppningsvis göra bättre beräkningar, vilket i längden leder till mer slimmade konstruktioner. Hittills har det dock funnits ganska få mätmetoder för att konstruktivt utvärdera en byggnad.
Under nästa halva av forskarutbildningen planerar Carl Larsson att göra mätningar i ett sexvåningshus, Soluppgången, och ett elvavåningshus i Malmö, Fyrtornet, som är Sveriges högsta kontorshus i trä med sina 54 meter.
Åsa "Betongbruden" Karlström tar påskledigt med lite legobygge och en finkörning till Ingarö.
Bostadsbyggandet kommer öka 2025 från 25 600 påbörjade bostäder 2024 till 30 000 under 2025. Det visar Byggföretagens nya konjunkturprognos och anledningen är de kommande räntesänkningarna.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar krymper med fem procent under 2024 enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.