I klimathandlingsplanen som kom dagarna före jul vill regeringen satsa på CCS och nämner särskilt att det är huvudspåret för svensk cementindustri för att nå i princip nollutsläpp. Energimyndigheten har i regleringsbrevet för 2023 fått i uppdrag att utreda och föreslå styrmedel för CCS och CCU. Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2023
Däremot pekar regeringen inte ut cementtillverkning i Sverige som något prioriterat, vilket man gör med vissa metaller och mineraler som behövs för att bygga ett klimatneutralt samhälle.
Klimatdeklarationer för byggnader saknar vissa delar, skriver man, som markarbeten, installationer och driftenergi vilket potentiellt leder till suboptimeringar under byggfasen. För att möta dessa brister har Boverket föreslagit utökningar i regelverket för att inkludera hela livscykeln för byggnader samt fler byggnadsdelar.
En av de föreslagna åtgärderna är införandet av gränsvärden för klimatpåverkan från nya byggnader. Denna åtgärd skulle fungera som en enhetlig standard för branschen, där företag som överträffar gränsvärdena kan belönas av beställarna. Dessutom kan det främja cirkulära innovationer och teknikskiften i produktionen av byggmaterial, vilket kan vara kostnadseffektivt för användarna i längden.
Regeringen, som ser över förslaget om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan, planerar att remittera och vidareutveckla dessa förslag.
En viktig del i klimatomställningen är byggande i trä, enligt handlingsplanen, eftersom det ersätter icke-förnybart material. Föreningen Trästad Sverige nämns som en positiv och betydande kraft, som spridit kunskap och inspirerat till ökat träanvändande i landet. Regeringen tror att det finns en enorm potential att minska användningen av till exempel betong till förmån för produkter som binder in kol under hela byggnadens livslängd.
En målsättning ska vara att till 2025 ska 50 procent av flerbostadshusen och minst 30–35 procent för av övriga byggnadstyper som kontor, skolor, äldreboenden och fabriker, vara byggda med trä.
Naturvårdsverket ska få i uppdrag att undersöka hur incitament till kolinlagring i byggsektorn kan skapas som ett komplement till EU:s finansiering och det anses viktigt att analysera hinder för trä- och biobaserat byggande inom ramen för detaljplaner och planbestämmelser.
Att använda kasserade glasflaskor (SGB) som ersättning för naturlig finkornig ballast (NFA) vid tillverkning av skumbetong (FC) har blivit en potentiell hållbar byggmetod. Istället för att lägga flaskorna på deponi kan man finmala glaset och ersätta sand.
Betolar har beviljats ett patent i Finland för en accelerator utvecklad för den standardiserade cementblandningen CEM III/B.
Under 2023 upphandlade offentliga sektorn husbyggnationer från byggentreprenörer till ett värde av 65 miljarder kronor. Det är en ökning med nio procent jämfört med föregående år.