Produktionen startas innan överklagan är avgjord.
Betongproduktion i Västervik, BPV, lämnade Lucernaområdet under hösten. För att ge plats åt bygget av det nya reningsverket för 300 miljoner kronor. Inom några veckor hoppas man att fullastade betongbilar ska rulla från Hörtingerum.
– Det är fortfarande en del kvar. Det har varit brist på en del byggvaror. Vi prioriterar att få produktionen klar. Nu ska vi trimma in maskinerna inför besiktningen, dels på dataskärmen och rent mekaniskt, berättar Krzysztof Szczepaniak, regionchef för fabriksbetong, vid Nybro Grus AB.
Han bjuder på en rundvisning. Det är fortfarande en småstökig byggplats. Hantverkare drar kablar och installerar ventilation.
Men snart ska produktionen startas upp, trots att en överklagan ännu inte är avgjord i mark- och miljödomstolen i Växjö.
Den grå betongfabriken med fyra silos intill, ligger mitt i Hörtingerums bergtäkt, ett stenkast från E22:an. Det minimerar transporterna. Här har länsstyrelsen godkänt brytning av 250 000 ton per år till 2049. Sten är största delen i den certifierade tillverkningen av betong.
Balasten av krossad sten blandas i den stora maskinen med vatten, cement och olika kemikalier. Dessutom blandas slagg i från stålverkens masugnar.
– Det finns hundratals recept, beroende på vad betongen ska användas till. Om den ska vara frosttålig, finnas under vatten och vilken hållfasthet den ska ha, förklarar Krzysztof Szczepaniak.
Han ansvarar för den här betongfabriken och den i Vimmerby. Han ser betongen som en levande produkt. Inte som något grått och dött.
– Det är en kemisk process som inte slutar. Den börjar när den härdat. Betongen blir aldrig helt torr och den tar upp koldioxid, berättar Krzysztof Szczepaniak och fortsätter med en fördjupande förklaring.
Den tvådelade maskinen är ett tiotal meter hög och har en kapacitet på 1 200 kubikmeter per timme. Det skulle räcka till en betongbil var femte minut.
Härifrån kommer betongen till de fem vindkraftverken i Lebo att levereras, 20 minuter söderut. Det blir det första stora projektet.
– Vi arbetar helt fossilfritt här. Maskinerna drivs med el eller HVO-diesel. Vattenfall övervakar vår verksamhet. Vi släpper inte ut något. Det är ett slutet system. Ett eventuellt läckage skulle stanna i den stora bassängen här. Däremot blir det koldioxidutsläpp vid tillverkningen av cement (kalksten som bränns), så det gäller att välja rätt cement, säger Krzysztof Szczepaniak bland mätmaskiner och dunkar.
Han påstår att bullret från stenkrossen väsnas mindre än trafiken på E22. Vatten tas från de tre borrade brunnarna i bergtäkten.
3 november sa Länsstyrelsen ja till verksamheten. I motiveringen sas att en betongstation i en befintlig bergtäkt bedöms vara lämplig och att en detaljplan inte behövs. Den passar in i området och medför inte någon betydande olägenhet för omgivningen.
– Vi fann inte att det finns risk för buller eller påverkan på grundvattnet, berättade länsstyrelsens registratorsamordnaren Pär Ahlgren i Kalmar.
Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen i Växjö. Där är ärendet ännu inte avgjort.
– Vi har ett interimbeslut från miljödomstolen på att vi får köra igång. Vi känner oss trygga med det. Det har redan tagit ett par månader och vi kan inte vänta in att det ska bli avgjort, säger Jonas Johansson, vd för Nybro Grus AB som sedan några år äger Västervik Betongproduktion.
Haarup Maskinfabrik, grundat 1964 av Ole Christensen, firade 60 år i helgen. Företaget har utvecklats från en liten verkstad i en källare till en global aktör inom betongindustrin.
Självläkande betong finns återigen på marknaden, den här gången på den amerikanska. Det är företaget Basilisk som erbjuder en produkt som kan reparera betongkonstruktioner.
C-Crete är en cementfri betong som är under utveckling i USA. Just nu används den i Foster + Partners skyskrapa i New York. Fast inte i de bärande delarna.