Totalförsvaret behöver betong!

Betongindustrin spelar roll för försörjningsberedskapen.

Vad händer om Sverige blir utsatt för ett väpnat angrepp från främmande makt? Kommer civil kritisk infrastruktur då bli måltavlor precis som i Rysslands krig mot Ukraina?  Finns det i så fall betong i beredskap så att vi snabbt kan återuppbygga det som har förstörts?

På forskningsinstitutet Rises konferens om betong i Göteborg den 4 oktober var totalförsvarets behov av betong en av punkterna på programmet. Betongvärlden var där och lyssnade när Elenor Bernelow Loyd, vice president total defence på Rise, och forskaren Mia Kumm, betonade hur viktig tillgången till betong är för Sveriges förmåga att bygga och underhålla kritisk infrastruktur som broar, tunnlar, hamnar, vägar och vatten- eller kraftverk.

– Vi har levt i ”den eviga freden” de senaste tjugo åren men nu behöver vi trappa upp. En del av den upptrappningen är betongindustrins ansvar när det gäller forskning och kompetens- och materialförsörjning. Betong är ett av de viktigaste materialen vi har så betongindustrin är en viktig del av totalförsvaret.

Totalförsvaret består av både en militär och en civil del. Medan det militära försvaret har som uppgift att försvara landet vid en väpnad attack handlar civilförsvaret om hela samhällets motståndskraft  vid krigsfara och krig. En viktig del i detta är vår försörjningsberedskap, det vill säga samhällets förmåga att kunna förse befolkningen med det som behövs för att vi ska överleva, som vatten och energi. Det handlar också om att förse samhällsviktiga verksamheter med varor och tjänster.

– System och samhälle behöver vara både robusta och resilienta, alltså att de kan utstå yttre påverkan och även har förmågan att återhämta sig från olika störningar, sa föreläsarna och uppmanade betongindustrin att kartlägga sin försörjningsberedskap.

– Det är en viktig övning att göra. Hur pass beredda är ni på en kris på företagsnivå? Om en försörjningskedja bryts, går det då att få tag på några andra kompletterande råvaror? Vid längre avbrott, hur säkerställer ni att ni får tag i råvarorna som ni behöver? Ni behöver se över både produktionskapacitet och logistik- och transportkedjor.

Enligt de två föredragshållarna visar händelsen då  Cementas ansökan om fortsatt kalkbrytning på Gotland avslogs, att Sveriges försörjning av cement är långt ifrån självklar.

– Hur ser vi till att det som har hänt på Gotland inte påverkar vår förmåga att producera betong till kritisk infrastruktur? Hur kan vi tillgodose framtidens behov av cement, kan vi använda något annat istället och hur påverkar det betongens egenskaper? Det här är frågor som vi måste jobba med och betongindustrins bidrag är viktigt, avslutade Mia Kumm och Elenor Bernelow Loyd.