Bättre kunskap skulle ge mer brounderhåll för pengarna.
De pengar som varje år anslås till underhåll av broar räcker inte för att täcka behovet. Men genom att åtgärda brister i tid och ha bättre arbetsbeskrivningar och kontroller skulle vi få mer brounderhåll för pengarna. Det hävdar Ghassem Hassanzadeh, som är specialist på tillståndsbedömning, reparation och förstärkning av skadade betongkonstruktioner. Nyligen startade han det egna bolaget GH Betongråd AB efter att ha varit senior utredare på RISE.
Enligt Ghassem Hassanzadeh planerar Trafikverket för underhåll av de värst drabbade broarna samtidigt som skadorna ökar på de broar vars underhåll inte ryms i budgeten. Ett uppskjutet underhåll av en bro med korrosionsangrepp på armeringen kan till exempel leda till ökad frostsprängning i betongen. Det gör i sin tur att en större yta av armeringen utsätts för rostangrepp.
– Ofta dyker det upp någon olycka eller plötslig allvarlig skada på någon bro som måste åtgärdas akut. För att få pengar till det senareläggs då några av de planerade reparationerna. På så sätt skjuter man problemet framför sig. Behoven blir större, underhållsberget växer samtidigt som hela brobeståndet blir äldre, säger Ghassem Hassanzadeh i en pressrelease från Stordådh Kommunikation.
Bland annat efterlyser han bättre arbetsbeskrivningar på vad som ska utföras i ett underhållsuppdrag. Det behövs även bättre kontroll av att uppdraget utförs rätt såväl före, som under och efter arbetet. Ofta är det entreprenören som både gör arbetsbeskrivningen och utför kontrollen av arbetet. Här måste beställaren, i de flesta fall Trafikverket, vara mer delaktig menar Ghassem Hassanzadeh.
– Beställaren måste vara tydlig med vad som ska utföras och vad som ska kontrolleras. Att arbetsbeskrivningen är bra skriven är nödvändigt för att entreprenören ska kunna välja rätt medarbetare och underentreprenörer för att kunna utföra det aktuella projektet på rätt sätt.
Vidare är hans uppfattning att man ofta är för snål i förprojekteringsarbetet och försöker minimera kostnaderna och få i gång jobbet så snabbt som möjligt.
– Här gör man sig själv en björntjänst. Om en reparation inte är rätt förberedd är risken stor att den blir fel utförd. Och sedan måste även det reparationsarbetet åtgärdas. Då blir totalkostnaden mycket större än om man lagt en halv till en procent mer av budgeten på arbetet med kravspecifikation. Och en liten peng på en opartisk kontrollant.
Statistik visar att broar som byggts enligt klassificeringen L100 och som beräknas hålla upp till 120 år har rivits efter endast 30–60 år.
– Problemet är att man blundar för små fel eftersom det är brist på pengar. Uppskjutna åtgärder kan mångdubbla kostnaderna på några år. Drift och underhåll bör inte ses som en kostnad, det är en framtida investering. Om vi kan tänka så, kan vi förlänga livet på våra broar och få ut mer av våra skattepengar, poängterar Ghassem Hassanzadeh och tillägger att man även ur miljösynpunkt måste vara sparsam med material.
Att säkerställa att reparation och underhåll av broar utförs på bästa sätt är dock svårt så länge upphandlingarna enbart görs på lägsta pris, förklarar Ghassem Hassanzadeh i pressrelasen. För att få ett bättre utnyttjande av de pengar som satsas på brounderhåll krävs det utbildning inom alla delar av branschen.
– Det krävs nästan en omskolning av alla inblandade i drift och underhåll av broar. Beställare, konsulter, projektörer, entreprenörer och kontrollanter har ett samhällsansvar att göra sitt bästa för att medborgarna ska få valuta för sina skattepengar.
Haarup Maskinfabrik, grundat 1964 av Ole Christensen, firade 60 år i helgen. Företaget har utvecklats från en liten verkstad i en källare till en global aktör inom betongindustrin.
Självläkande betong finns återigen på marknaden, den här gången på den amerikanska. Det är företaget Basilisk som erbjuder en produkt som kan reparera betongkonstruktioner.
C-Crete är en cementfri betong som är under utveckling i USA. Just nu används den i Foster + Partners skyskrapa i New York. Fast inte i de bärande delarna.