MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Välbesökt Fib-symposium

Betongvärlden

Johan Silfwerbrand

Svensk professor inom betongbyggnad, verksam på Kungliga tekniska högskolan.

Bland 472 deltagare och 418 presentationer i Istanbul.

Fédération international du béton (fib) har många kommittéer men den viktigaste är nog den som utvecklar Model Code eller mönsternormen som vi kanske skulle kalla den på svenska. Det finns en Model Code från 1978, en från 1990 och en från 2010. Den från 1990 hade ett stort inflytande över Eurokod 2. Den nya versionen av Eurokod 2 som nyligen varit ute på remiss har haft stor nytta av MC 2010.

Vid fib:s generalsamling i Istanbul beslutades att anta Model Code 2020. Den kommer sannolikt att utgöra en bas för en tredje version av Eurokod 2. Kommer den att publiceras 2035? Den som lever får se, men tidsperspektivet är intressant. Den senaste standarden baseras på en mönsternorm som är 13 år gammal och i sin tur baserad på forskning som är åtminstone 5-10 år äldre. Innan forskning får genomslag i standarden tar det alltså minst 20 år.

Bosporen delar Istanbul i två delar, en europeisk och en asiatisk. Det finns fyra förbindelser mellan de båda delarna, tre broar (färdigställda 1973, 1988 och 2016) och en tunnel. För oss som är engagerade i fib:s organisation ordnades på söndagen ett studiebesök till denna tunnel som kallas Eurasien-tunneln och  invigdes 2016. Vid den östra mynningen finns en byggnad som dels innehåller övervakning och styrning av trafikflödet genom tunneln, dels ett litet museum.

Tunneln är 5,4 km lång och ingår i en 14,6 km förbindelse mellan de båda stadsdelarna. Litet ovanligt är att tunneln bara innehåller ett rör där trafiken åt ena hållet går i övre halvan av röret och trafiken i den andra riktningen i den undre. Tunnelns höjd tillåter enbart personbilar och lätta lastbilar. Därmed kan inga tankbilar eller andra tunga lastbilar med eldfarligt gods färdas genom tunneln varför brandrisken sjunker. Kanske är det därför som man valt asfalt som beläggningsmaterial?

Söder om Istanbul och Marmarasjön ligger sundet Dardanellerna. Här har turkarna nyligen öppnat en ny hängbro vilken beskrevs i ett inlägg i samband med studiebesöket. Bron heter 1915 Çanakkale Bridge och innehåller flera symboliska siffror. 1915 var året då Turkiet besegrade Storbritannien och Frankrike i ett slag under första världskriget. Hängbrons spann är 2023 m långt och linans högsta punkt ligger på 318 m. Turkiets president Erdoğan invigde bron den 18 mars 2022. År 2023 firar republiken 100 år och 0318 var alltså datumet för invigningen.

Det stora spannet gör bron till ny världsrekordinnehavare och går förbi japanska Akashi Kaikyo Bridge med 32 m. Långa hängbroar är nästan alltid tillverkade av stål medan fundamentet till pylonerna och kablarnas tunga förankringsanordningar innehåller mycket stora volymer betong. Ur ett betongperspektiv är det kanske intressantast att fundamenten till pylonerna göts i torrdockor på land och sedan bogserades ut till sin slutdestination på Bosporens botten. 

Fib-symposiet som inleddes på måndagen den 5 juni var mycket välbesökt. Kanske var det en effekt av pandemin – nu kan man resa igen! 472 deltagare och 418 presentationer under tre fulla dagar med totalt 66 sessioner i sex parallella spår. Ingen kan ta del av mer än 15 % och tyvärr hade jag bara möjlighet att delta under den första dagen.

Hållbarhet var naturligtvis det viktigaste begreppet i de inbjudna inledningstalarnas föredrag. Det gällde både Karen Scrivener (CH) och Konrad Bergmeister (AT). Scrivener återvände till sin nya betongblandning innehållande kalcinerade leror och kalkstensfiller medan Bergmeister slog ett slag för konstruktioner som är både enkla, vackra och hållbara.

3D-skrivning av betong fångar många forskares intresse trots att tekniken har en miljömässigt ganska brant uppförsbacke då åtminstone dagens utskriftsmunstycken sätter stopp för grövre ballast och därmed kräver en betong med mer cementpasta. Rätt utvecklad och rätt utförd kan tekniken leda till ett jämnare resultat, färre byggfel och därmed färre materialkrävande omgjutningar men det är trots allt nya former och ny gestaltning som är det mest spännande med 3D-skrivning av betong.

De medverkande forskarna kom från Belgien, Turkiet och Tyskland. Ett par av dem fokuserade på hållfasthet och andra mekaniska egenskaper men intressantast var nog två inlägg som kombinerade 3D-skrivning av betong med textilarmering. Hur man skall armera 3D-utskriven betong på ett rationellt sätt är en knepig fråga. Att skriva ut betongen lager för lager men lägga ut armeringen mellan dem manuellt är ju en halvmesyr. Nu visade det sig att såväl Gözdem Dittel (DE) som Ata Nikravan (TR) placerade sin textilarmering manuellt men det borde vara möjligt att även skriva ut textilen – den består ju ändå av korslagda trådar.

Om 3D-skrivning och textilarmering är tämligen nya forskningsområden inom betongen finns det fortfarande ett stort antal forskare som ägnar sig åt det man skulle kunna kalla ”de eviga frågorna”. En av dessa handlar om genomstansning av armerade betongplattor. I takt med att datorerna blivit allt kraftfullare har utvecklingen av alltmer förfinad numerisk analys fortsatt. Sådana analyser är naturligtvis värdefulla och kan ligga till grund för bättre dimensioneringsmetoder.

Men ifall man skall öka förståelsen för fenomenen så är ändå laboratorieförsök intressantast. Annkathrin Sinning och hennes kollegor på universitetet i Aachen (DE) har sökt undersöka effekter som normalt försummas vid studier av armerade betongplattors kapacitet mot genomstansning. En av dessa är att det normalt finns mothållande moment som bidrar till kapaciteten. Plattor som testas är däremot nästan alltid fria vid sin periferi. Ett annat fenomen som brukar försummas är den membraneffekt som ger normalspänningar i plattan och därmed bidrar till bärförmågan. Det skall bli intressant att se resultaten från Sinnings kommande försök. Hittills är de enbart på planeringsstadiet.

En specialsession jag gärna velat följa var den om jordbävningen i februari i år i Turkiet och Syrien. Tyvärr var jag då upptagen av en egen presentation (om anpassning av vår byggda miljö till klimatförändringar). Proceedings finns att ladda ned på fibsymposium2023.org


Läs mer