MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Personligt: Pretec fyller 20 år

Martin Falkenström, en av de tre grundarna till Pretec.

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

Pretec fyller 20 år idag. Betongvärlden har intervjuat Martin Falkenström, en av de tre grundarna, som berättar engagerat och personligt om de kritiska fösta åren, hur han träffade sin fru och hur han rekryterade sin senaste vd när han stod naken framför spegeln.

– Jag hade en liten lätt utbildning om AI i verkligheten för vd:ar igår. Så jag har förstått att det finns bra möjligheter om man spelar in, säger Martin som kommentar på att rec-knappen trycks in.

Vad bra, du hänger med. Är du en modern vd?

Ja, man försöker så gott det går, men det rasar ju på en massa grejer. Jag har duktiga medarbetare som också kan. Jag är hyfsat duktig numera på att delegera och det skapar bra effekt.

Har du inte alltid varit bra på att delegera?

Nej, så länge jag inte behöver så är jag oftast ganska usel på det.

Du var med 2004 när Pretec startade, berätta.

Det var jag och Anders Asp, som fortfarande är kvar, vi hade jobbat flera år på ett företag som hette Witte Byggteknik. Deras huvudprodukt var den helgängade stången som man var ledande på i Skandinavien. Jag tror det var 1995 som de blev uppköpta av en dansk skruvgrossist som inte hade riktig förståelse för vår verksamhet.

Så jag och Anders började diskutera vad tusan ska vi göra, det här känns inte bra. Anders hade två småttingar hemma och jag började så sakta närma mig 40 år. Går jag ut på marknaden så är det inte så att Volvo skriker: Åh, där är han, mannen vi söker. Och jag hade ingen direkt lust att börja som juniorsäljare och sälja Ecco-skor.

Vi hade en tidigare återförsäljare i Norge som sysslade med samma saker. Jag visste att han var väldigt intresserad av oss, så vi tog kontakt och frågade om han hade lust att starta ihop med oss i Sverige. Det hade han under förutsättning att han fick bli huvudägare. Vi resonerade en stund och kom fram till att det kanske är bättre att äga lite mindre. Så där startade jag och Anders som delägare i Pretec Sverige 2004. I en liten källarlokal, inte långt från där vi sitter idag här i Kungälv.

Alltså, första året, 2004, hade jag bara ledigt tre dagar.

Fanns det någon tvekan där i början?

Vi tyckte konkurrenterna misskötte sina kunder, det fanns bara standardlängder. Take it or leave it. Ja, men jag vill inte ha tre meter. Nehej, men det är det du får köpa. Allt det där var det som skapade vår plats på jorden. Vi ska vara där för kunden.

Det ska vara roligt att handla hos en firma. Vill de ha 759 millimeter så ska de få 759 millimeter och vill de ha det imorgon så ska de få det imorgon. När de kom klockan sju på morgonen så var det inte bara färdigt utan det var extra fint paketerat.

Hur såg en normal arbetsdag ut där i källarlokalen 2004?

Alltså, första året, 2004, hade jag bara ledigt tre dagar. Då pratar vi inkluderat lördag och söndag.

Oj, vad gjorde du de tre dagarna?

Det var på sommaren, jag skulle upp och hälsa på min familj i Eskilstuna. I övrigt så började jag klockan sju och öppnade mejl, jag hade kanske i bästa fall någon timme där. Sen började jag plocka och lasta kundordrar så de var färdiga när bilen kom.

Efter lunch så började vi inrikta oss på morgondagen. Vad ska det gå för ordrar imorgon? Och framöver? Så fick man ställa sig vid sågen och kapa pinnar. Det kunde ju bli att man fick stå och kapa fram till 22.30 på kvällen. Men normalt höll man på till middagsdags. Då fick man ta sig något att äta och sen var det dags för administration.

På vår första dejt skulle jag leverera en skruvdragare som hon köpt av oss.

Hade du familj då på den tiden?

Nej. Det var 2005 som jag träffade min blivande fru. Jag var mitt uppe i allt det här, men träffade henne via kontakter en av de få kvällar jag gjorde annat. Faktiskt var det så att på vår första dejt skulle jag leverera en skruvdragare som hon köpt av Anders. Kaffe och skruvdragare, det var lite arbete och kärlek på samma gång.

Fanns det några sömnlösa nätter och ångest där i början år 2004? Någon tvekan?

Nej egentligen inte. Det viktigaste när man börjar är att hitta ett scoop. Alltså varför ska jag vara där? Vad har vi att erbjuda? Men det är klart, du vet inte riktigt vad du ger dig in på, så det är ganska mycket ångest i början. Det blir väldigt allvarligt på något sätt.

Men tittar jag tillbaks idag så är det med helt andra ögon. Herregud, varför oroade jag mig för sådana små saker. Det var ju egentligen ingenting. Men där och då var det annat. Vi måste ha mer ordrar än vad vi har kostnader. Det är väl den ångesten som fanns framför allt i början.

När släppte det?

Det tog flera år innan man kunde släppa garden och känna att det här går ju faktiskt bra. Att nu sitter företaget, nu börjar jag tro på dem som säger att vi verkligen gör ett bra jobb.

Finns det några viktiga brytpunkter under de här 20 åren, några milstolpar?

Ja, 2007. Det blev väldigt lite fysisk aktivitet och jag fick kasta i mig mat när det fanns tillfälle vilket inte var bästa och nyttigaste maten som finns på jorden. Det betyder med andra ord att jag hade blivit ganska mycket Martin Falkenström.

Det räckte inte med en golfrunda utan jag kände jag behövde göra något mer fysiskt och då tog jag upp cykling igen. Det blev fem raka Vätternrundor på det och jag började ta in mer fritid och lugn och ro i livet.

År 2016 var också en sån där brytpunkt när vi hade vuxit så pass mycket att vi behövde organisera oss mer seriöst. Det var liksom inte tillräcklig ordning och reda. Vi hade sån potential och jag tyckte inte vi fick ut den. Det gjorde att jag fortsatte att utbilda mig mer på management och driva företag.

Då någonstans runt 2016-2017 var det dags för att skaffa en riktig vd och jag började fundera hur den vd:n skulle kunna vara. Men så en morgon när jag hade duschat och stod och torkade mig, så stod det framför mig en naken man och jag såg att där är vår nästa vd.

Den som kan den bäst är jag, eftersom jag har varit med att skapa den.

Jaha, och vilka kvaliteter har han då, den här nakne Martin Falkenström?

För det första så är fundamentet för alla företag kulturarbetet. Man måste kunna visionen och den som kan den bäst är jag, eftersom jag har varit med att skapa den. Jag har funderat på vad som är hörnstenarna i verksamheten, vad som gör att Pretec är så väl fungerande.

Och vad är det?

Vi har ständigt nya produkter, men vi har kompetens för de produkterna. Vi har ett jäkla säljdriv och så har vi världens bästa kundsupport. Jag är duktig på att få detta att hända i verkligheten, att det inte stannar vid en strategi eller en mening med ord.

Härligt! Vilken känsla!

Ja.

Du nämnde visionen, hur ser den ut?

Let’s Connect. Nokia hade “connecting people” och därifrån kom vi fram till Let’s Connect. Vi jobbar med att sammanfoga byggprodukter med varandra, vi sammanfogar affärer, vi är mellan folk och vi sammanfogar folk.

Grattis till de 20 åren, men vi måste prata framtid också. Vad händer framåt?

Ja, det är mer produkter naturligtvis, vi ska fortsätta att växa säljdrivet. Vi ska ha in mer kompetens för att klara av de nya produkterna och vi ska fortsätta att ge världens bästa kundsupport. Det kommer lite mer överraskningar framöver som jag inte riktigt vill säga här och nu. Vi kanske kommer att synas på fler ställen än bara Kungälv.

I Stockholm?

Det vet man aldrig.

Har du fortfarande någon dröm?

Min dröm är att ha ett nätverk över hela Sverige så att jag kan ta en order kl. 18.00 och leverera 08.00 dagen efter i hela landet. Det är min dröm.

Hur nära den drömmen är du?

Det finns en hel del att göra innan vi är där.

Hur kommer du personligen fira de 20 åren?

Jag är ju en jävligt tråkig person på det sättet. Jag vet inte vad som kommer stå på min gravsten, men troligen en variant på ”att här ligger en man som bara sprang, sprang, sprang och sprang.” Min styrka är inte att fira segrarna. För mig är det tillfredsställelsen som är en tillräcklig seger, att vi har nått 20 år och vi har nått dit vi har gjort.

Och det kan jag väl fira med att min fru och jag kanske öppnar en något bättre champagneflaska, det håller ganska länge.

Läs mer