Ylva Edwards följer upp tidigare rapport.
Jag har i en tidigare blogg skrivit om blåsbildning i brobeläggningssystem med bitumenbaserat material och de allvarliga problem som detta orsakar. En av de projektstudier som genomförts i Trafikverkets regi, för att komma till rätta med problemen, handlar om lagningsinsatser på E18 Kymlingelänken mellan Kista och Hjulsta i Stockholmsområdet. Tio betongbroar med mer än 400 skador till följd av blåsbildning ingick där, med åtgärder som genomfördes till mycket hög kostnad.
De aktuella broarna byggdes 2012 – 2013 av Peab, Veidecke och Svevia. DAB och Tätab var tätskiktsentreprnörer. Samtliga tätskiktssystem är uppbyggda med MMA- eller epoxiförsegling, tätskiktsmatta och 50 mm PGJA.
Lagningsarbetet utfördes nattetid under maj till oktober 2020. Trafikverket, Svevia, Infrakonsult, NCC Binab, DAB och Materialteknik medverkade. Blåsbildningsskadorna varierade, även om en del var speciellt utmärkande och beroende på:
•Tunn beläggning.
•Skador i mattskarvområde till följd av dålig svetsapplicering.
•Pinholes.
•MMA-försegling som lossnat från betongen.
•Slät betongyta som verkade otillräckligt förbearbetad (blästrad).
Vi kom i projektet också fram till att broarna i Kymlingelänken behöver hållas under uppsikt och kontrolleras regelbundet vad gäller eventuella nya blåsbildningsskador som kan uppstå, speciellt under varma sommarperioder.
Har man gjort detta, tänkte jag häromdan, och kontaktade Trafikverket? Vi har ju haft en riktigt varm sommar.
Jo, då, blev svaret från Trafikverket, man hade varit ute veckan före och inventerat broarna med avseende på blåsor, och tyvärr hade det uppkommit fler. Det hade även uppstått en del blåsor på de broar där man lagt tjockare (och därmed mer värmeisolerande) slitlager av asfaltbetong förra året. Blåsorna på dessa broar var emellertid ganska små och skulle förhoppningsvis inte komma att skada asfalten i större omfattning, utan gå tillbaka då det blir kallare i höst, hoppas man.
Antalet nya blåsor på Kymlingelänken uppgår till totalt 275 stycken!
Att använda kasserade glasflaskor (SGB) som ersättning för naturlig finkornig ballast (NFA) vid tillverkning av skumbetong (FC) har blivit en potentiell hållbar byggmetod. Istället för att lägga flaskorna på deponi kan man finmala glaset och ersätta sand.
Betolar har beviljats ett patent i Finland för en accelerator utvecklad för den standardiserade cementblandningen CEM III/B.
Under 2023 upphandlade offentliga sektorn husbyggnationer från byggentreprenörer till ett värde av 65 miljarder kronor. Det är en ökning med nio procent jämfört med föregående år.