Till topps!

Njupeskär håller vad det lovar!

Eftersom det inte blev något jobb i Särna i år så bestämde jag mig för att ta några dagars semester där eftersom jag tycker om byn och älskar naturen med fjäll och vatten.

Jag åkte upp till familjen i Österbybruk på fredagen efter att ha röstat och sedan på lördag morgon satte jag fart mot Särna via Säter där jag ville besöka mentalsjukhusområdet. Sjukhusområdet var en stark upplevelse, har man den minsta insikt i hur mentalvården (inte) fungerade förr så är det omöjligt att inte bli tagen. Jag rekommenderar verkligen ett besök.

Därefter hittade jag en stor loppis och mitt i besöket där kände jag att det var huvudvärk på ingång. Snabbt i med ett par Alvedon för att kanske lyckas mota den men en halvtimme senare fick jag fylla på med Ipren. Det funkade inte heller och dessutom började musklerna göra ont så det blev en rätt plågsam fortsatt körning de 25 milen till Särna. Någon halvtimme utanför Särna stannade jag för att försöka mildra eländet lite med stretching, det lyckades i alla fall få bort den värsta huvudvärken. Helt slut kom jag till Särna, inkvarterade mig i en mysig timmerstuga och åkte sedan till förra årets stammisställe för middag. Där träffade jag en kollega från förra året, trevligt!

Söndagen blev en sväng upp till Grövelsjön där jag hälsade på en kund som jag levererade till förra året, mycket trevligt återseende och det kommer en blogg om deras husbygge framöver. Det var även “Världsarvens dag” vilket innebar att Gammelgården i Särna hade öppet hus så man kunde få besöka hus från 1600-talet och framåt. I husen fick gott om olika samtida föremål och det är en riktig historisk pärla! Att sitta i en fäbodstuga från tidigt 1600-tal och prata historia medan man tittar in i elden är fantastiskt.

Vädret såg inget vidare ut kommande vecka och jag hade en vandring jag ville göra så den fick bli på måndagen som såg bäst ut. Vaknar till kompakt dimma och de nio kilometrarna över fjället kändes lite spännande, oväder slapp jag ju helst. Började med att svänga förbi betongfabriken och hälsa på en del av kollegorna som jag jobbade med förra året, mycket trevligt!

Åker sedan till startplatsen, detta är en vandring som man gör i kombination med en båtfärd över Grövelsjön till Norge. Båt, fjäll och vatten är en perfekt kombination i min värld men jag var lite tveksam till längden på vandringen, jag var inte superbra förberedd. Båten passerar ett nedskjutet tyskt bombplan från andra världskriget och båtens besättning berättar om det, intressant. Kliver av i Norge och nu är det bara att traska hemåt då…

Stigningen är 300 höjdmeter, bitvis mycket sten och jag som i båten var för lättklädd får nu skala av kläder vartefter jag jobbar mig uppåt. Tar små pauser och ser ut över fjällen och sjön och tänker att det är verklig livskvalitet att få njuta av sådant här. Jag slås också av alla de arma soldater som genom historien har marscherat över fjäll under stort lidande, det gör en ödmjuk när man tycker att det är lite jobbigt att gå med lätt packning i fint väder.

Väl uppe på fjällkammen är det frisk motvind så då blir det på med kläder igen. Efter fyra kilometer tar benen “slut” och vägrar gå mer så då hittade jag en någorlunda skyddad sänka där jag kunde sätta mig och fylla på energi. Efter sex kilometer blir det en ny paus och lite fika, sätter mig med ryggen mot en sten och vips när jag sitter där kommer en grupp renar farande, mysigt!

Nu är det slut på stigningen sedan ett tag och det är med betydligt lättare steg jag fortsätter. Jobbar på, kommer till gränsen och inser att det är klart jag börjar bli trött, jag har ju faktiskt gått hela vägen från Norge till Sverige! Det sista av vandringen går fint och väl tillbaka på fjällstationen är jag trött men nöjd. Att jag avverkade denna vandring på bara tre timmar plus raster gör mig lite stolt. Jag får ont i mina muskler och rejäl mjölksyra direkt jag börjar gå så jag hade räknat med att det skulle ta någon timme mer.

Jag blev rejält stel på kvällen men dagen efter hade jag ingen träningsvärk! Det regnade och var allmänt skittrist väder så jag ägnade dagen åt att läsa. Framåt eftermiddagen så blir det uppehåll och jag chansar och ger mig iväg till Njupeskärs vattenfall. Det är Sveriges högsta vattenfall med fantastisk natur runtomkring och bör upplevas. Vandringen dit är två kilometer lätt vandring så jag tänkte att OM det börjar regna igen så blir det inte så illa. Hinner till fallet, sedan när jag har en kilometer kvar kommer regnet. Tillbaks på stationen äter jag en välförtjänt schnitzel och sedan blir det hemgång.

Kvällen kommer och jag inser att skit också, jag börjar få ont i halsen och jag tänker att det får nog bli hemfärd en dag tidigare än planerat tyvärr. Vaknar på morgonen och inser att jag är risig så jag packar ihop och ger mig av hemåt, trots allt nöjd med semestern. En bit utanför Särna toppas den av att jag möter en varg på nära håll på vägen! Det är första gången för mig, så häftigt!

Här kommer en film till!