Hur blir branschen klimatneutral?

Heldag på Rise om innovativt betongbyggande.

3D-printad betong! AI! Prefabricerade brospann! Det var bara några av alla de ämnen som togs upp under forskningsinstitutet Rises heldagskonferens i onsdags om hur innovativt betongbyggande kan leda till klimatneutralitet. Konferensen ägde rum i Göteborg och samlade ett stort antal deltagare från byggbranschen. Även Betongvärlden var på plats!

Utgångspunkt för heldagen var målet som finns formulerat i bygg- och anläggningssektorns färdplan att klimatneutral betong ska finnas på marknaden 2030, och att all betong i Sverige ska vara klimatneutral ur ett livscykelperspektiv till 2045. Men för att nå dit krävs ett nytänkande på olika sätt som Rises medarbetare presenterade på konferensen.

Den inledande punkten handlade om ifall AI kan hjälpa industrin att minska utsläppen av växthusgaser vid tillverkningen av cement. Enligt Olof Mogren, forskningsledare på Rise, kan AI användas för att optimera blandningen i betong och reducera utsläppen med 40 procent. Med smart övervakning kan man dessutom enklare avgöra när underhåll behövs.

– Vi ska inte vara rädda för att använda ny teknik för det finns många förbättringspotentialer med AI, sa han.

Likaså presenterade Jan Suchorewski, enheltschef på Rise, hur 3D-printing och robotisering kan förändra byggbranschen.

– Vi ser ett ökat behov av bostäder och infrastruktur men samtidigt saknar vi kompetens inom flera tekniska områden och dessutom måste vi minska klimatavtrycket. Här kan 3D-printing av betong vara lösningen, vi kan göra stor skillnad med tekniken, förklarade han och tillade att Rise ska testa att printa produkter som bjälklag, trappor och mindre broar.

På konferensen medverkade också Julius Zach, forsknings- och utvecklingschef på konstruktionsföretaget Mostotal i Warsawa. För första gången utanför Polen berättade han om hur företaget har utvecklat en teknik för prefabricerade brospann av betong som förstärkts med kompositmaterialet FRP. Spannen levereras till byggarbetsplatsen färdiga att installeras med trottoar, räcken och brolager. Tekniken har testats i flera olika pilotprojekt med gångbroar i Polen.

– Vi använder högklassig betong för att få det bästa utförandet och fördelarna med tekniken är att den ger broar med snabbare byggtid, längre livslängd och lägre underhållskostnader. Nästa utmaning är att bygga den här typen av broar för tyngre laster, som till exempel järnväg, sa Julius Zach.

Om byggbranschen ska nå klimatneutralitet är CCUS helt nödvändigt, inledde geologen Gry Møl Mortensen sin presentation. CCUS står för Carbon capture utilisation och storage, vilket innebär att man fångar in och lagrar, eller nyttogör, koldioxid som släpps ut.

– Vi befinner oss i en allvarlig situation vad gäller klimatet så förutom att minska utsläppen av koldioxid behöver vi lagra den.

För att lagra koldioxiden finns flera olika geologiska metoder. Men ett alternativ, eller komplement, till lagring är karbonatisering, menade Mortensen. Det betyder att betong i byggnader och infrastruktur tar upp koldioxid direkt ur luften och lagrar den permanent. Karbonatisering kan också leda till nya produkter som delvis kan ersätta cement i betong.

En ytterligare intressant punkt på programmet var totalförsvarets behov av betong. Detta skriver Betongvärlden om i en separat artikel.

För att sammanfatta dagen visade konferensen att betong är ett högst aktuellt ämne ur klimatsynpunkt och att det pågår massvis med forskning kring nya lösningar för att uppnå klimatneutralitet i morgondagens samhällsbyggande.

Klimatsmart betong med stubbar

Svenska byggprodukter lagrar biokol

Mineralisera koldioxid