MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow
En ny generation betongelement med mycket mindre miljöpåverkan än de som används i dag utvecklas just nu i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås.

Glas som bindemedel i nytt projekt

En ny generation betongelement med mycket mindre miljöpåverkan än de som används i dag utvecklas just nu i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås.

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

En ny generation betongelement med mycket mindre miljöpåverkan än de som används i dag utvecklas just nu i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås. I dessa betongelement används återvunnen betongkross som ballast och en betydande del cement byts ut mot glas som bindemedel.

Projektet som pågått sedan i augusti 2023 presenterade nyligen resultat från olika experiment för inblandade parter och bör vara av stort intresse för landets fastighetsutvecklare som står i begrepp att bygga nytt.

– Målet med projektet är att utveckla en cirkulär process för att tillverka byggelement med mindre klimatpåverkan. I projektet har dessutom flera olika ämnesområden engagerats, bland annat maskinteknik och logistik. Utöver att titta på hållfastheten i betongelementet tittar vi även på helheten, på livscykeln för materialet i betongelement och på transporter av material till och från byggen. Vi vill visa att det går att hantera process och management lokalt, säger Agnes Nagy, docent i byggteknik med fokus på betong.

Istället för att riva en byggnad och forsla bort gammal betong, transportera fram nya byggelement för att sedan bygga nytt, är tanken alltså att återanvända betongkrosset i de nya byggelement som sedan ska användas för nybyggnation – på samma plats.

Forskningsprojektet är kopplat till projekt Västerbro i Borås som är tänkt att rivas och där visionen är att använda dessa nya byggelement, tillverkade av återvunnen rivningsbetong och planglas när Västerbro åter byggs upp.

Även Borås Stad har visat intresse för betongelementen till projekt Viskans park som ska löpa genom staden längs med ån Viskan.

– Där är tanken att producera ett betongelement på prov för ett gångstråk som staden vill ha belagd med betong, säger Agens Nagy.

Presentationen av de resultat i forskningsprojektet som hittills kommit fram har rönt ett mycket stort intresse, med många diskussioner om vad som är värt att satsa på och vad som är praktiskt genomförbart kring dessa nya betongelement.

– Nästa steg i forskningsprojektet är att diskutera vidare med partner i projektet, ta fram förslag på recept till betongelement och visa att processen är uppskalningsbar till industriell skala, säger Agnes Nagy.

I projektet medverkar fastighetsägare, ballastproducenter, aktörer från betongindustrin, konsulter och Borås Stad.

Projektet bemöter flera utmaningar inom Agenda 2030, så som hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem genom att recirkulera material och minska avfall (mål 12) för det skapandet av hållbara städer (mål 11), jämställdhet och ekonomisk tillväxt med fokus på byggbranschens cirkulära materialflöden som medför etablering av nya företag och arbetstillfällen.

Projektet pågår till och med juli 2025 och finansieras av Vinnova och genomförs i samarbete mellan Centrum för Hållbart Samhällsbyggande (CHS), Science Park Borås, Riksbyggen AB, AB Bostäder i Borås, NCC Industry, Sandvik SRP AB, Swerock AB, Ulricehamns Betong AB, Stiba AB och Borås Stad.

Till projektet har sex examensarbeten, två doktorandprojekt och en postdoktor inom logistik kopplats.

Läs mer