MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Kritiskt i Europa vid regn

Sweco har genomfört en "Urban Insight"-studie om kritisk infrastrukturs sårbarhet för klimatrisker.

Sweco har genomfört en “Urban Insight”-studie om kritisk infrastrukturs sårbarhet för klimatrisker.

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

Ny rapport från Sweco.

En rad översvämningar till följd av de senaste årens extremregn i Europa har haft förödande ekonomiska konsekvenser. Det nya direktivet om kritiska entiteters motståndskraft (CER) belyser behovet av tålig stadsinfrastruktur. Sweco har genomfört en “Urban Insight”-studie om kritisk infrastrukturs sårbarhet för klimatrisker. En kartläggning av sårbarhetsfaktorer och riktlinjer i 26 europeiska städer visar ett akut behov av att stärka våra samhällens resiliens.

Skyfallen ökar i Europa, och klimatförändringarna förväntas öka ytterligare i frekvens och intensitet. Sweco groups senaste Urban Insight-rapport “Expect the Unexpected: Floods and Critical Infrastructure” konstaterar att faktorer som urbanisering, föråldrad infrastruktur och geografiskt läge i hög grad påverkar städernas utsatthet för klimatrisker. 

Kostnaderna för direkta och indirekta skador till följd av översvämningar orsakade av regn under 2021 överstiger 38 miljarder euro enbart i Nederländerna, Belgien och Tyskland. EU:s gemensamma forskningscentrum har kommit fram till att de årliga skadorna på Europas kritiska infrastruktur kan bli tio gånger större i slutet av århundradet. Enligt Europeiska miljöbyrån uppgick de genomsnittliga årliga väder- och klimatrelaterade skadorna i hela EU till 15,9 miljarder euro under perioden 2011–2020, och förväntas öka. 

“I syfte att stärka resiliensen hos kritisk infrastruktur bör man utvärdera sårbarhetsfaktorer som plats, konstruktion och design. Vi vill lyfta det ömsesidiga beroendet mellan infrastruktursystemen, och vikten av att förhindra skadliga följdeffekter genom samarbete mellan de städer och myndigheter som förvaltar infrastrukturen”, säger medförfattaren Martijn Steenstra, klimatanpassningsexpert på Sweco Nederländerna. 

Det kommande CER-direktivet sätter ytterligare press på städerna, som behöver säkerställa kontinuitet för samhällsviktiga tjänster inom 11 kritiska sektorer. Rapporten framhäver betydelsen av resiliens för social infrastruktur, såsom sjukhus, förskolor och äldreomsorg. Man rekommenderar beslutfattare att kombinera åtgärder som minskar exponering, sårbarhet och följdeffekter, med fokus på timing och kostnadseffektivitet. De känslomässiga och psykologiska effekterna av infrastrukturhaveri får inte heller förbises. 

-Vi blev förvånade över att endast 27 procent av de riktlinjer vi gick igenom nämnde städernas äldreboenden och förskolor – som inhyser några av de mest utsatta grupperna i våra samhällen. Beslutsfattare bör prioritera att bygga på mindre utsatta platser och även överväga flytt under renoveringar. Att undvika exponering är ofta den mest robusta lösningen, säger Martijn Steenstra.

Swecos studie belyser vikten av ett holistiskt, tvärvetenskapligt angreppssätt för att bygga resiliens hos kritisk infrastruktur. Beslutsfattare, projektledare och städer måste samarbeta för att på ett heltäckande sätt bedöma och mildra klimatrisker, inklusive riskexponering, anläggningars sårbarhet, kaskadeffekter samt konsekvenser för miljön, ekonomin och medborgarna.


SAMMANFATTNING AV HUVUDSAKLIGA SLUTSATSER:
 
1. Utvärdera sårbarhet och påverkan: Utöver exponering bör riskbedömningar fördjupa sig i sårbarhet på anläggningsnivå, med hänsyn till plats, konstruktion och design.

2. Studera kaskadeffekter: Utgå från det ömsesidiga beroendet mellan infrastruktursystem och bedöm kaskadeffekter genom samarbete mellan förvaltande enheter.

3. Inkludera social infrastruktur: Inse vikten av social infrastruktur i resiliensinsatser och ta itu med de känslomässiga och psykologiska effekterna av infrastrukturhaveri.

4. Sätt upp tydliga mål: Upprätta handlingsinriktade mål med hänsyn till acceptabla risknivåer och kostnadseffektiva investeringar.

5. Skapa synergier på anläggningsnivå: Kombinera åtgärder för att minska exponeringen, sårbarheten och följdeffekterna, med fokus på timing och kostnadseffektivitet.

6. Välj rätt plats: Prioritera byggnation i mindre farliga områden och överväg flytt under renoveringar.

7. Ställ funktionskrav: Utveckla sektorspecifika standarder för klimatresilient infrastruktur.

Jämförelse av resultat i procent 

•    Färre än 4 % av de undersökta riktlinjerna för klimatpolicy och vattenförvaltning nämnde finansiella objekt, exempelvis banker.
•    Endast 27 % av policydokumenten nämner äldrevård och förskolor.
•    77 % av dokumenten nämner elsektorn i samband med översvämningar orsakade av regn.
•    Fängelser nämndes inte en enda gång i de undersökta riktlinjerna.
•    73 % av dokumenten nämnde vägnät.
•    Objekt för allmän ordning, så som kriscentrum, nämndes i färre än 4 % av de studerade dokumenten.
•    Endast 39 % av dokumenten nämner telekom- och IT-sektorn i samband med översvämningar orsakade av regn.
•    Mer än 55 % av riktlinjerna hänvisade till vattenförsörjningsobjekt, till exempel dricksvattenstationer, medan endast 40 % av policydokumenten nämnde avloppsreningsverk.
 

Läs mer